tag:blogger.com,1999:blog-60333630607042826202024-03-12T19:16:51.052-07:00Snakes of Sri LankaSanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.comBlogger63125tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-74189252227500048982020-12-27T19:31:00.001-08:002020-12-27T19:31:29.466-08:00 Müller's Shieldtail /තිත් තුඩුල්ලා (Rhinophis punctatus Müller, 1832)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td>Mannuli Pambu</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#rpunctatus" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="rpunctatus">
Rhinophis punctatus MÜLLER 1832: 249<br />
Rhinophis punctatus — DUMÉRIL & BIBRON 1854: 157<br />
Rhinophis punctatus — BEDDOME 1886: 6<br />
Rhinophis punctatus — BOULENGER 1893: 141<br />
Rhinophis punctatus — WALL 1921: 33<br />
Rhinophis punctatus — SMITH 1943: 92<br />
Rhinophis punctatus — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 140<br />
Rhinophis punctatus — KARUNARATHNA & AMARASINGHE 2011<br />
Rhinophis punctatus — WALLACH et al. 2014: 651 </div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-hs6aX_wtoXU/X-i43cncDgI/AAAAAAAAFig/3ux58dIs30g6xRX7kxLj8e_kW7cO2zwvACLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus1.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1560" data-original-width="2048" height="488" src="https://1.bp.blogspot.com/-hs6aX_wtoXU/X-i43cncDgI/AAAAAAAAFig/3ux58dIs30g6xRX7kxLj8e_kW7cO2zwvACLcBGAsYHQ/w640-h488/R.punctatus1.JPG" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-2qo5o6hdIyU/X-k4l67jwDI/AAAAAAAAFjQ/8rA3r-mJp9872vE0FHeNS8BysLjbJTXoACLcBGAsYHQ/s626/R.punctatus%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="129" data-original-width="626" src="https://1.bp.blogspot.com/-2qo5o6hdIyU/X-k4l67jwDI/AAAAAAAAFjQ/8rA3r-mJp9872vE0FHeNS8BysLjbJTXoACLcBGAsYHQ/s16000/R.punctatus%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br /><div><span style="font-size: large;"><b>හැඳින්වීම</b> : ශ්රී ලංකාවේ තුඩුල්ලන් බොහොමයක් තෙත් කලාපයේ හමුවන අතර වියළි ශුෂ්ක පරිසර පද්ධති වල ව්යාප්ත වී ඇත්තේ ඉතා සීමිත විශේෂ සංඛ්යාවකි. 1832 වසරේදී ජර්මානු කායික විද්යාඥයෙක් හා උරගවේදියෙක් වූ පීටර් මියුලර් විසින් විස්තර කරන ලද තිත් තුඩුල්ලා ඉතා අලංකාර රූප විද්යාවකට හිමිකම් කියන සර්පයෙකි. පසුකාලීනව හඳුන්වාදුන් දික් තුඩුල්ලා (<i>Rhinophis porrectus</i>) නම් විශේෂයට බොහෝ සමාන වන මෙම විශේෂය වර්තමානයේ ඇති දත්ත අනුව අවම උදරීය කොරල අගයන්ගෙන් පමණක් වෙනස් වේ.<span><a name='more'></a></span></span></div><div><span style="font-size: x-large;"><b><br /></b></span></div><div><span style="font-size: x-large;"><b>භාහිර පෙනුම</b> : සිලින්ඩරාකාර සිහින් ශරීරය සුමට කොරල වලින් සැදී ඇත. වැඩුන සතුන් 38cm තරම් වේ. දිවියෙන් වැඩි කලක් පාංශු වාසීව සිටින බැවින් අනෙක් සර්පයන්ගේ මෙන් භාහිරට පැහැදිළිව පෙනෙන අක්ෂි පිහිටා නොමැත. පාරගම්ය පටලයක් වැනි කොරළයකින් එය වැසී ඇත. පැහැදිළි ගෙලක් රහිතය. ශරීරය ප්රධාන වශයෙන් දුඹුරු මිශ්ර කළු වර්ණයක් ගනී. පෘෂ්ඨීයව ඇති කොරල පේලිය හා ඊට දෙපසින් ඇති කොරල පේලි දෙක (එනම් පෘෂ්ඨීයව ඇති කොරල පේලි තුන) ක්රීම් / ලා කහ / සුදු මිශ්ර කහ පැහැ වන අතර ශරීරයේ පෙර දෙසට වන්නට තද පැහැයක් ගනී. මෙම ක්රීම් පැහැති වර්ණය ලලාට කොරලයට පිටුපසින් ආරම්භ වේ. මෙහි මධ්ය කොරල පෙළෙහි කළු පැහැති තිතක් මෙන් සලකුණක් බැගින් පිහිටන හෙයින් අලංකාර තිත් පෙළක් ලෙස දිස්වේ. හිස දුඹුරු පැහැයක් ගන්නා අතර සලකුණු සම්පූර්ණයෙන් නොදරයි. වල්ග පලිහ කහ පැහැති වන අතර එහි මධ්ය කොටස කළු අක්රමවත් සලකුණු දරයි. වල්ග පලිහේ කුඩා නෙරීම් වැනි සලකුණු දක්නට ඇත. උදරීය කොරල කළු පැහැති වන අතර සුදු පැහැයෙන් කොරල වල දාරයන් දිස්වේ. පෞච්ඡ උදරීය පෙදෙසේ දෙපසින් කහ පැහැති වේ. </span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;"><b>ස්වභාව විද්යාව</b> : ගැඩවිලුන් ප්රධාන වශයෙන් ආහාරයට ගනී. වර්ෂාවත් සමග පොළව මතුපිටට පැමිණෙනු දැකිය හැක. ගෙවතු, කෘෂි භූමි වල ජල මුලාශ්රයකට ආසන්නව බුරුල් පසේ හමුවේ. කෙලාර්ට් පවසා ඇති පරිදි තුඹස් ආශ්රිතව හා පොළවේ සිට අඩි 2-3ක් ගඹුරින්ද හමුවී ඇත. නිසාචර සත්ව විශේෂයක් වේ. තරමක් දුර්ලභ සතෙක් හෙයින් ප්රජනනය පිලිබඳ තොරතුරු නොමැත. නමුත් අනෙක් තුඩුල්ලන් මෙන් අන්ඩජලාබුජ තාව මගින් මගින් පැටව් බිහිකරනවා යැයි උපකල්පණය කළ හැක. කලබල වූ විට ගුලිවී හිස සඟවා ගනී. කිසිවිටෙකට සපා කෑමට තැත් නොකරයි. මනිසා හා නිතර නොගැටුනත් පස් කැපීම , කෘෂි භූමි පිළියෙළ කිරීම් වැනි ක්රියාකාරකම් මෙම සතුන්ගේ පැවැත්මට ඇති තර්ජන සේ සැළකිය හැක. මේ වන විට රතු දත්ත සටහනේ දත්ත ඌණතා සහිත සර්ප විශේෂයක් (Data Deficient) ලෙස නම්කොට ඇත.</span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;"><b>කොරල වින්යාසය</b> : මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල පේළි 17; උදරීය කොරල 236-246; පෞච්ඡ උදරීය කොරල 7-9; තුන්ඩ කොරලය ඉහලට කීලකයක් සේ නෙරා ඇත </span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;"><b>ව්යාප්තිය</b> : නිවැරදි ව්යාප්තිය හඳුනාගෙන නැත. වාර්ථා වී ඇති ප්රදේශ ලෙස හලාවත, පුත්තලම, පේරාදෙණිය හා නිල්ගල සඳහන් කල හැක. ඉදිරියේදී </span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;"><b>වෛද්ය විද්යාත්මක වැදගත් බව</b> : නිර්විෂ සර්පයෙක් වේ. සපා කෑමට තැත් කරන්නේ නැත.</span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;"><b>තිත් තුඩුල්ලා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </b></span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;">1) මියුලර් විසින් පළමුවෙන්ම මෙම විශේෂය හඳුන්වාදීමේදී ව්යාප්තිය ලෙස දකුණු ඇමරිකාවේ එවකට ගුයානාව (The Guianas) ලෙස හැඳින්වූ ප්රදේශය සඳහන් කර ඇත. නමුත් පසුව 1861දී පීටර්ස් විසින් එය ශ්රී ලංකාව ලෙස නිවැරදි කරන ලදී. </span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;">2) තිත් තුඩුල්ලාගේ නිවැරදි ව්යාප්තිය අද වන විටත් ගැටලුකාරී වන අතර කරුණාරත්න සහ අමරසිංහ 2011 දී නිල්ගල වන ප්රදේශයෙන් සොයාගත් නිදර්ශකයක් <i>Rhinophis cf.punctatus</i> ලෙස හඳුනාගෙන ඇත.</span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;">3) විශේෂ නාමය ලෙස <i>Rhinophis punctatus</i> ලෙස යොදා ඇත්තේ පෘෂ්ඨීයව දිවෙන එකාකාර කළු තිත් පේලිය හේතුවෙන්ය. ලතින් බසින් "punctatus" යනු තිත් සහිත යන තේරුමයි. </span></div><div><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span></div>
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-1wI7giTspaU/X-i4LJHhrKI/AAAAAAAAFiY/4NqoNtMvF1U2WHHScRQBpXPaiYnUVpchQCLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-1wI7giTspaU/X-i4LJHhrKI/AAAAAAAAFiY/4NqoNtMvF1U2WHHScRQBpXPaiYnUVpchQCLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-oeTNAqEm3F0/X-i5KHHQ1XI/AAAAAAAAFio/Sk4_56WThbw-79SFEZF9FoiboLN-h3h1wCLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus3.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-oeTNAqEm3F0/X-i5KHHQ1XI/AAAAAAAAFio/Sk4_56WThbw-79SFEZF9FoiboLN-h3h1wCLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-phME9IchhAA/X-i5kWBpDbI/AAAAAAAAFi0/gXDpmp7twLgYJt3VR7lkwGQ1bR7zSSzzgCLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-phME9IchhAA/X-i5kWBpDbI/AAAAAAAAFi0/gXDpmp7twLgYJt3VR7lkwGQ1bR7zSSzzgCLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-UKNCewkpoQg/X-i52gdsxcI/AAAAAAAAFi8/gHGB-IigRsEB5uZKaDCnzSj-Vb419SzgACLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus5.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-UKNCewkpoQg/X-i52gdsxcI/AAAAAAAAFi8/gHGB-IigRsEB5uZKaDCnzSj-Vb419SzgACLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus5.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-donVzqFs_gs/X-i6EkCkb6I/AAAAAAAAFjA/CDmhjl3Qmj4NWAOIxGBSaWhVZruF7lXWwCLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus6.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-donVzqFs_gs/X-i6EkCkb6I/AAAAAAAAFjA/CDmhjl3Qmj4NWAOIxGBSaWhVZruF7lXWwCLcBGAsYHQ/s2048/R.punctatus6.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-16061637091762514562020-10-25T12:27:00.004-07:002020-10-28T18:45:17.195-07:00Wart Snake/රෙදි නයා (Acrochordus granulatus-Schneider, 1799) <!DOCTYPE html>
<html>
<head>
<meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1">
<link rel="stylesheet" href="https://maxcdn.bootstrapcdn.com/bootstrap/3.4.1/css/bootstrap.min.css">
<script src="https://ajax.googleapis.com/ajax/libs/jquery/3.5.1/jquery.min.js"></script>
<script src="https://maxcdn.bootstrapcdn.com/bootstrap/3.4.1/js/bootstrap.min.js"></script>
</head>
<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Little File Snake</td>
<td>මඩ පණුවා, දිය ගොයා</td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button type="button" class="btn btn-info" data-toggle="collapse" data-target="demo">Synonyms</button>
<div id="demo" class="collapse">
Hydrus Granulatus SCHNEIDER 1799<br />
Acrochordus fasciatus SHAW 1802<br />
Pelamis granulatus — DAUDIN 1803<br />
Chersydrus [fasciatus] — CUVIER 1817: 532<br />
Chersydrus granulatus — MERREM 1820: 138<br />
Acrochordus fasciatus — RAFFLES 1822<br />
Hydrus granulatus — RAFFLES 1822<br />
Acrochordus granulatus — CANTOR 1847<br />
Chersydrus annulatus GRAY 1849<br />
Chersydrus fasciatus — DUMÉRIL & BIBRON 1854: 41<br />
Chersydrus fasciatus — JAN 1863<br />
Chersydrus granulatus — BOULENGER 1893: 174<br />
Chersydrus granulatus — DE ROOIJ 1917: 43<br />
Chersydrus granulatus — WALL 1921: 79<br />
Chersydrus granulatus granulatus — LOVERIDGE 1938: 209<br />
Chersydrus granulatus luzonensis LOVERIDGE 1938: 209<br />
Acrochordus granulatus granulatus — HAAS 1950<br />
Chersydrus granulatus — GRUBER in GRZIMEK 1970<br />
Chersydrus granulatus — GRANDISON 1978: 285<br />
Acrochordus granulatus — MANTHEY & GROSSMANN 1997: 296<br />
Acrochordus granulatus — COX et al. 1998: 17<br />
Acrochordus granulatus — GAULKE 1999<br />
Acrochordus granulatus — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 227<br />
Chersydrus granulatus — SHARMA 2004<br />
Acrochordus granulatus — MURTHY 2010<br />
Acrochordus granulatus — COX et al. 2012: 67<br /><i></i>
Acrochordus granulatus — WALLACH et al. 2014: 7
</div>
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-Cx-uAJ3V2vw/X5XM9As7vbI/AAAAAAAAFds/eBevTCj6Eyg81ROIOLMzCf_x8ZtJqVHRQCLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1536" data-original-width="2048" height="480" src="https://1.bp.blogspot.com/-Cx-uAJ3V2vw/X5XM9As7vbI/AAAAAAAAFds/eBevTCj6Eyg81ROIOLMzCf_x8ZtJqVHRQCLcBGAsYHQ/w640-h480/A.granulatus1.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-WcVFyrWZi18/X5XOkC94WHI/AAAAAAAAFd4/G-IvV_UdAaw_O-EdXIM7pYA_-OIFuF_MgCLcBGAsYHQ/s624/A.granulatus%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="128" data-original-width="624" src="https://1.bp.blogspot.com/-WcVFyrWZi18/X5XOkC94WHI/AAAAAAAAFd4/G-IvV_UdAaw_O-EdXIM7pYA_-OIFuF_MgCLcBGAsYHQ/s16000/A.granulatus%2Bkey.jpg" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span id="docs-internal-guid-cc5e2bc1-7fff-dd92-af95-c50791e3e497"><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">හැඳින්වීම</span><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> : රෙදි නයින් දකුණු ආසියාවේ හා අග්නිදිග ආසියාවේ වෙරළාසන්න ප්රදේශ වල සුලභවම හමුවන සමුද්රවාසී සර්ප විශේෂයක් වේ. මෙම සර්පයන් අයත් වන්නේ Acrochordidae නම් සුවිශේෂී සර්ප කුලයකට වන අතර වර්තමානය වන විට එහි විශේෂ 3ක්ද නෂ්ඨ වී ගිය එක් විශේෂයක්ද හඳුනාගෙන ඇත. මින් ශ්රී ලංකාවෙන් Acrochordus granulatus නම් විශේෂය පමණක් හමුවන අතර කුඩාම විශේෂය වන්නේද ඔවුන්ය. ධීවර කර්මාන්තයේදී මත්ස්ය දැල් වලට විශාල වශයෙන් හසුවන මෙම සර්පයන් බොහෝ විට ධීවරයන් විසින් මරා දමනු ලබයි. එසේත් නැතිනම් දැල් වල පැටලීම නිසා බෝට්ටු තුලදීම මරණයට පත් වේ. ඇතැම් රටවල ආහාරයක් ලෙසද පරිබෝජනයට ගනු ලබයි. </span></span><span style="font-family: Arial; white-space: pre-wrap;"><span style="font-size: large;">දියගොයා හා මඩ පණුවා ලෙස ධීවරයන් හඳුන්වනු ලබයි.</span></span></p><span style="font-size: large;"><br /></span><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">භාහිර පෙනුම</span><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> : මධ්යම ප්රමාණයේ ශරීරයක් සහිතය. 122cm දක්වා වර්ධනය වේ. නමුත් 90cmට වඩා වැඩි සතුන් දුර්ලභය. අලුත උපන් පැටවුන් 22-34cm තරම් දිගකින් යුක්ත වේ. පෘෂ්ඨිමත් ශරීරය රළු රෙද්දක් වැනි ලිහිල් සමකින් යුක්ත වේ. ශරීරයේ නැමී ඇති ස්තානයන්ගේ සමේ රැලි ඇතිවී දක්නට ඇත. වල්ගය ක්රමයෙන් සිහින් වුවත් සාපේක්ෂව දෙපැත්තෙන් පැතලි ස්වභාවයක් ගනී. ශරීර පැහැය පැටවුන්ගේ දීප්තිමත්වන අතර වැඩුන සතුන්ගේ වියැකී ගිය සලකුණු සමග ලා වර්ණයක් ගනී. කළු හා සුදු පැහැති හරස්පටි පිහිටා ඇත. සුදු හරස්පටි පෘෂ්ඨීයව පටුවන අතර කළු හරස්පටි පෘෂ්ඨීයව පළල් වේ.ඇතැම් පිරිමි සතුන්ගේ තැඹිලි පැහැති වර්නයක්ද ශරීරයේ දක්නට ඇත. හිස පැහැදිළිව ගෙලින් වෙන්වී නොමැත. විශාල වක්රාකාර නාස්පුඩු හොඹු කෙලවරේ පෘෂ්ඨීයව පිහිටයි. හිසේ පෘෂ්ඨීයව සුදු පැහැ පුල්ලි වැනි සලකුණු කිහිපයක් ඇත.</span></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">කොරළ වින්යාසය</span><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">: මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල පේලි: 100-150ත් අතර ඇත. දේහ කොරල ඉතා කුඩා ගැටිති ආකාර වන අතර ඒවායේ කුඩා මොට නෞතල පිහිටයි. හොඹුවේ ඇති කොරළ හිසේ පෘෂ්ඨීයව ඇති කොරල වලට වඩා ප්රමාණයෙන් විශාලය. තුන්ඩ කොරල නොපිහිටයි. උඩුතොල් කොරල 14-22 ඇත. පැහැදිළිව දිස්වන උදරීය කොරල නොමැත. උදරයේ මධ්යට වන්නට වැටියක් මෙන් දාරයක් ගෙලෙහි සිට වල්ගය තෙක් දිවයයි. කොරල 8-11ත් අතර සංඛ්යාවක් අක්ෂි වටාත් අක්ෂි දෙක අතරත් පිහිටයි.</span></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">හඳුනාගන්නා ආකාරය</span><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> : රෙදි නයින් පෙනුමෙන් සමාන වන්නේ උග්ර විෂ මුහුදු සර්පයන්ටය. කෙසේ නමුත් මුහුදු සර්පයන්ගේ වල්ගය හබලක් / වරලක් ආකාරයෙන් පැහැදිලිව පැතලි වී තිබීම, දේහ කොරල පේලි අවම සංක්යාවක් හා සාපේක්ෂව විශාල ප්රමනයෙනුත් යුක්ත වීම හා රෙදි නයින්ගේ ලිහිල් රෙද්දක් වැනි සමක් පිහිටීම වැනි ලක්ෂණ වලින් ඔවුන් හඳුනාගත හැක.</span></span></p><span style="font-size: large;"><br /></span><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ව්යාප්තිය </span><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">: ශ්රී ලංකාවේ කලපු හා මෝය ආශ්රිතව බහුලව හමුවේ. වෙරළේ සිට තරමක් මුහුද දෙසට වන්නටද වාර්තා වී ඇත. මීට අමතරව අග්නිදිග ආසියාවේ හා ඕස්ට්රේලියාවේ ද හමුවේ.</span></span></p><span style="font-size: large;"><br /></span><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ස්වභාව විද්යාව </span><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">: රෙදි නයින් ප්රධාන වශයෙන් නිසාචර වේ. අධෝජිහ්ව ලවණ ග්රන්ථි (sublingual salt glands) පිහිටා ඇති හෙයින් ලවණතා පරාසයක ඇති මුහුදු ජලයෙහි ජීවත්විය හැකි ලෙස පරිනාමය වී ඇත. ජලජ පරිසරයකට අනුවර්තනය වී ඇති මෙම සතුන්ගේ නාස් පුඩු කාටිලේජනීය තැල්ලකින් වැසිය හැක. තවද රෙදි නයින්ගේ රුධිර පරිමාවද සාමාන්ය සර්පයෙකුගේ මෙන් දෙගුණයක් ගනී. එහි ඇති රක්තානු ඝනත්වයද අනුරූපව ඉහළ අගයක් ගන්නා නිසා ජලය ඇතුලත වැඩි කාලයක් ගත කිරීමට හැකියාව ඇත. මෙම සර්පයන් කලපු ආශ්රිතව, ගංගා මෝය හා කඩොලාන පද්ධති ආශ්රිතව දිවි ගෙවයි. නමුත් මුහුදේ 20m පමණ ගඹුරින්ද හමු වී ඇත. බාදිය ඇතිවන කාලයේදී නොගැඹුරු මුහුදේ මඩ තැන්පත්වූ ස්ථාන වල සිටිනු දක්නට හැක. ආහාර ලෙස ප්රමුඛ වශයෙන් කලපු මත්ස්යන් මත යැපේ. නමුත් කකුළුවන් වැනි ක්රස්ටේසියාවන්ද ආහාරයට ගත අවස්ථා ඇත. එහිදී තම රළු ශරීරයෙන් ගොදුරු තදින් ග්රහණය කර ගිල දමයි. ආහාර රටාවේදී ගැහැණු සතුන් සැඟව සිට පහර දීමටත් පිරිමි සතුන් ගොදුරු හඹා ගොසින් දඩයම් කිරීමටත් වැඩි ප්රවණතාවක් දක්වයි. ඉතා අවම පරිවුර්ත්ථීය ක්රියාවලියක් ඇති මෙම සතුන් ප්රජනනයේදී අණ්ඩජලාබුජ තාව පෙන්වන අතර ගැහැණු සතුන් වරකට පැටවුන් 4-12 අතර දමයි. </span></span><span style="font-family: Arial; font-size: large;"><span style="white-space: pre-wrap;">මෙම විශේෂයට ඇති ප්රධානතම තර්ජනය නම් කලපු ආශ්රිතව ධීවර කර්මාන්තයෙහි යෙදෙන පුද්ගලයන් මගින් සිදුවන මරණ හා මත්ස්ය දැල් වලට පැටලී සතුන් විශාල ගණනක් මරණයට පත්වීමයි. රතු දත්ත වාර්තාවේ තර්ජනයට ලක්විය හැකි (Vulnerable) විශේෂයක් සේ සලකයි</span></span></p><span style="font-size: large;"><br /></span><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">වෛද්ය විද්යාත්මක වැදගත් බව</span><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> : නිර්විෂ සර්පයෙක් වේ. අලස බැවින් යුත් කලබලකාරී නොවන සර්පයෙකි. සපා කෑමට තැත් කරන්නේ නැත.</span></span></p><span style="font-size: large;"><br /></span><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; font-weight: 700; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">විශේෂ කරුණු</span><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> :
1) සමුද්ර වාසී උරගයන් අතුරින් රුධිරයේ වැඩිම ඔක්සිජන් ප්රමාණයක් ඇති සත්වයා වීම</span></span></p><p dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;"><span style="font-family: Arial; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-size: large;">2) Acrochordus ගණයේ වැඩිම ව්යාප්තිය දක්වන හා කුඩාම විශේෂය වේ.
3) සමගණ විශේෂයක් වන Acrochordus arafurae සතුන් කෞමරෝද්භවනය මගින් වර්ගයා බෝ කර ඇති බැවින් මෙම විශේෂයටද එම හැකියාව ඇති බව ඇතැම් උරගවේදීන් උපකල්පණය කරයි.</span></span></p><div><br /></div></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-aueMlc41RRY/X5XKOVzaedI/AAAAAAAAFdI/BmCWsT7OvsIp5iR4Lwbc7yg0BdIEd7G2QCLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-aueMlc41RRY/X5XKOVzaedI/AAAAAAAAFdI/BmCWsT7OvsIp5iR4Lwbc7yg0BdIEd7G2QCLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-_NvUvFJmf7E/X5XLXunuNmI/AAAAAAAAFdQ/1k7CSAx51Yoa8cOt-4g6CRzHMihih_R0QCLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus3.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-_NvUvFJmf7E/X5XLXunuNmI/AAAAAAAAFdQ/1k7CSAx51Yoa8cOt-4g6CRzHMihih_R0QCLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-l4JES_gKRBo/X5XLy3aj4FI/AAAAAAAAFdY/JnzSPeStLTUKxnbvYmW6xWp6U4IlZ6o6ACLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-l4JES_gKRBo/X5XLy3aj4FI/AAAAAAAAFdY/JnzSPeStLTUKxnbvYmW6xWp6U4IlZ6o6ACLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-iQFhxqNjX3U/X5XMIaxDuDI/AAAAAAAAFdg/BNv6PjCsVsE16q0YmKifozHbGq7_2wPCwCLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus5.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-iQFhxqNjX3U/X5XMIaxDuDI/AAAAAAAAFdg/BNv6PjCsVsE16q0YmKifozHbGq7_2wPCwCLcBGAsYHQ/s2048/A.granulatus5.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
* Feder, M. (1980). Blood Oxygen Stores in the File Snake, Acrochordus granulatus, and in Other Marine Snakes. Physiological Zoology, 53(4), 394-401.<br />
* Head, J., Mohabey, D., & Wilson, J. (2007). Acrochordus Hornstedt (Serpentes, Caenophidia) from the Miocene of Gujarat, Western India: Temporal Constraints on Dispersal of a Derived Snake. Journal of Vertebrate Paleontology, 27(3), 720-723.<br />
* Lillywhite, H., Smits, A., & Feder, M. (1988). Body Fluid Volumes in the Aquatic Snake, Acrochordus granulatus. Journal of Herpetology, 22(4), 434-438.<br />
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-39126338149540408532020-08-31T18:53:00.000-07:002020-08-31T18:53:17.883-07:00Drummond-Hay's Shieldtail /තපෝ තුඩුල්ලා (Rhinophis drummondhayi Wall, 1921)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td>Mannuli Pambu</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#rdrummondhayi" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="rdrummondhayi">
Rhinophis drummondhayi WALL 1921: 43 <br />
Rhinophis drummondhayi — SMITH 1943: 89<br />
Rhinophis drummondhayi — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 137<br />
Rhinophis drummondhayi — JANZEN et al. 2007<br />
Rhinophis drummondhayi — WICKRAMASINGHE et al. 2009<br />
Rhinophis drummondhayi — WALLACH et al. 2014: 650 </div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-Pu61AnBPvG8/X02jXlU1NfI/AAAAAAAAFZs/W3tTnThIC_Eg9-9e0JUMSjW4RVxWV9nwwCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1209" data-original-width="1600" height="482" src="https://1.bp.blogspot.com/-Pu61AnBPvG8/X02jXlU1NfI/AAAAAAAAFZs/W3tTnThIC_Eg9-9e0JUMSjW4RVxWV9nwwCLcBGAsYHQ/s640/R.drummondhayi1.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-GCkBm-q9TdE/X02o3l5K_jI/AAAAAAAAFZ4/6FzexoIDWiMfROk57_cHjcKfPetUm6DdgCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="129" data-original-width="626" src="https://1.bp.blogspot.com/-GCkBm-q9TdE/X02o3l5K_jI/AAAAAAAAFZ4/6FzexoIDWiMfROk57_cHjcKfPetUm6DdgCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">ශ්රී ලංකාවේ බ්රිතාන්ය පාලන කාලයෙදී ඌව හා සබරගමු පළාත් වල තේ වගාව සිදුකරනු ලැබූ වැවිලිකරුවෙකු හා පරිසරවේදියකු වන හෙන්රි මොරිස් ඩෘමන්ඩ්-හේ (Henry Maurice Drummond-Hay (1869–1932)) මහතා මෙරට සර්පයන් පිළිබඳ දැඩි උනන්දුවක් දැක්වූ කෙනෙක් බව එකල සිටි සත්වවේදීන්ගේ සටහන් තුලින් මනාව ඔප්පු වේ. තමා යටතේ තිබූ තේ වතු ආශ්රිතව හමුවන සර්පයන්ගෙ නිදර්ශක කිහිපයක් ඔහු විවිධ සත්වවේදීන්ට ලබා දී ඇත. එලෙස ෆ්රෑන්ක් වෝල් හට ලබාදුන් නිදර්ශක මගින් විස්තර කරන තපෝ තුඩුල්ලා ඩෘමන්ඩ්-හේ මහතාගේ නමින්ම ඔහු විස්තර කර ඇත. </span><span style="font-size: large;">තපෝ තුඩුල්ලා පෙනුමෙන් එරංගවිරාජ්ගේ තුඩුල්ලාට (<i>Rhinophis erangaviraji</i>) හා ගෝමර තුඩුල්ලාට (<i>Rhinophis blythii</i>) සමාන වන අතර ඌව ප්රදේශයට සීමා වේ. </span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">ශරීරය ප්රධාන වශයෙන් රතු මිශ්ර දුඹුරු වර්ණයක් ගනී. දේහ කෝරළ වල දාර කහ පැහැති වේ. උදරීය ප්රදේශයට යන්නට කහ පැහැය වැඩිවේ. ශරීරයේ පෙර කොටසේ ද්වීපාර්ශවිකව වඩා දීප්තිමත් කහ පැහැයක් ගන්නා අතර ත්රිකෝණාකාර සලකුණු ලෙස හෝ සිග්සැග් ආකාරයේ තනි සලකුණක් සේ පිහිටයි. වල්ගය දෙසට යන්නට පෘෂ්ඨීය වර්ණය තද පැහැයක් ගනී. හිස දුඹුරු පැහැයක් ගන්නා අතර කහ පැහැති සලකුණු ඉතා ස්වල්ප ලෙස හෝ සම්පූර්ණයෙන් නොදරයි. දිවියෙන් වැඩි කලක් පාංශු වාසීව සිටින බැවින් අනෙක් සර්පයන්ගේ මෙන් අක්ෂි පිහිටා නොමැත. පාරගම්ය පටලයක් වැනි කොරළයකින් එය වැසී ඇත. පැහැදිළි ගෙලක් රහිතය. උදරීයව කහ පැහැය ප්රමුඛ වේ. පෞච්ඡ උදරීය කොරල දුඹුරු පැහැයක් ගනී. වල්ග පලිහට කලින් අර්ධ හෝ සම්පුර්ණ කහ පැහැති වළල්ලක් ඇත. වල්ග පළිහේ හැඩය ඉහත සඳහන් සමාන සර්ප විශේෂ දෙකෙහි මෙන්ය. කළු පැහැති වල්ග පලිහේ කුඩා ගැටිති වැනි නෙරීම් දක්නට ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">තපෝ තුඩුල්ලන් ඌව පතන, දියතලාව, නමුණුකුල , හපුතලේ, කුඹල්වෙල හා හල්දුමුල්ල වැනි ප්රදේශයන් වලින් වාර්තා වී ඇත. ගැඩවිලුන් ප්රධාන වශයෙන් ආහාරයට ගනී. වර්ෂාවත් සමග පොළව මතුපිටට පැමිණෙනු දැකිය හැක. ගෙවතු, කෘෂි භූමි හා වනාන්තර මෙන්ම තෘණ භූමි වල හමුවේ. නිසාචර සත්ව විශේෂයක් වේ. අන්ඩජලාබුජ තාව මගින් පැටව් බිහිකරයි. වරකට පැටවුන් 2-5ත් අතර සංඛ්යාවක් දමයි. වැඩුන සතෙක් 33cm පමණ වේ. කලබල වූ විට ගුලිවී හිස සඟවා ගනී. කිසිවිටෙකට සපා කෑමට තැත් නොකරයි. මනිසා හා නිතර නොගැටුනත් පස් කැපීම , කෘෂි භූමි පිළියෙළ කිරීම් වැනි ක්රියාකාරකම් මෙම සතුන්ගේ පැවැත්මට ඇති තර්ජන සේ සැළකිය හැක. මේ වන විට රතු දත්ත සටහනේ වඳ වීමේ අවදානමට ලක් වූ සර්ප විශේෂයක් (Endangered) ලෙස නම්කොට ඇත.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><u>තපෝ තුඩුල්ලා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </u></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) පරිණාමිකව එරංගවිරාජ්ගේ තුඩුල්ලා (<i>Rhinophis erangaviraji </i>Wickramasinghe, Vidanapathirana, Wickramasinghe & Ranwella, 2009) හා ගෝමර තුඩුල්ලා (<i>Rhinophis blythii</i>-Kelaart, 1853) හට ලගම නෑකම් දක්වයි </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">2) පළමු නිදර්ශක ඌව පතනේ Lennock තේ වතු යායෙන් හමුවී ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">3) වෝල් විසින් මද්යසාර මගින් සංරක්ෂණය කල නිදර්ශක මගින් මෙම සර්ප විශේෂය විස්තර කර ඇති හෙයින් , සතාගේ වර්ණය දුඹුරු පසුබිමේ සුදු පැහැති සලකුණු ඇති ලෙස දක්වා ඇත. මධ්යසාර තුලදී කහ වර්ණය සුදු බවට පත්වීම මීට හේතු විය හැක.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-WVHH1WXJVf8/X02g2q4IFTI/AAAAAAAAFZA/TQFRz46Sid8P8uNAbn9C2O5XS6QYa1AKgCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-WVHH1WXJVf8/X02g2q4IFTI/AAAAAAAAFZA/TQFRz46Sid8P8uNAbn9C2O5XS6QYa1AKgCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-2qyoOyKjmCY/X02hIP5DqWI/AAAAAAAAFZI/dY6mIP-DDp8gzvtKOUAEeKwTCUSQ3zwXgCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-2qyoOyKjmCY/X02hIP5DqWI/AAAAAAAAFZI/dY6mIP-DDp8gzvtKOUAEeKwTCUSQ3zwXgCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-8avTtoviFlg/X02hYCBukAI/AAAAAAAAFZM/6CO_REYU3WwN9NsRSPys4C-ys9NazSxngCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-8avTtoviFlg/X02hYCBukAI/AAAAAAAAFZM/6CO_REYU3WwN9NsRSPys4C-ys9NazSxngCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-SFyb0ZZL5xs/X02hvgDWgwI/AAAAAAAAFZY/UF7rjTsodgIkev-YBtSIpI3tjvNJgFK-gCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-SFyb0ZZL5xs/X02hvgDWgwI/AAAAAAAAFZY/UF7rjTsodgIkev-YBtSIpI3tjvNJgFK-gCLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi5.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-XEJhM48FKN0/X02h9Nfl8yI/AAAAAAAAFZc/MzNZp0IA-E0Qry1TN_lyGF4r_AyJcgmzACLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi6.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-XEJhM48FKN0/X02h9Nfl8yI/AAAAAAAAFZc/MzNZp0IA-E0Qry1TN_lyGF4r_AyJcgmzACLcBGAsYHQ/s1600/R.drummondhayi6.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-2359634458314797992020-08-16T19:48:00.001-07:002020-08-17T07:08:50.705-07:00Shaw's Sea Snake/ශ්වෝගේ කුඩා මුහුදු නයා(Hydrophis curtus-Shaw, 1802)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Spine-bellied Sea Snake </td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#hcdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="hcdemo">
Hydrus Curtus SHAW 1802: 502<br />
Hydrophis pelamidoides SCHLEGEL 1837: 187<br />
Lapemis curtus — GRAY 1842<br />
Lapemis loreatus GRAY 1843: 46<br />
Hydrophis pelamidoides — DUMÉRIL & BIBRON 1854: 1345<br />
Hydrophis (Pelamis) pelamidoides var. annulata FISCHER 1855<br />
Hydrophis (Pelamis) pelamidoides — FISCHER 1856: 64<br />
Hydrophis (Pelamis) pelamidoides var. annulata FISCHER 1856: 67<br />
Hydrophis propinquus JAN 1859<br />
Hydrophis abbreviatus JAN 1863: 109<br />
Hydrophis brevis JAN 1863: 109<br />
Hydrophis fayreriana ANDERSON 1871: 19<br />
Hydrophis pelamoides HILGENDORF 1876: 31 (in error)<br />
Hydrophis hardwickei — BOETTGER 1888: 150 (emendation)<br />
Enhydris curtus — WERNER 1895<br />
Enhydris curtus — BOULENGER 1896<br />
Lapemis curtus — RASMUSSEN 1997<br />
Lapemis curtus — MURPHY, COX & VORIS 1999<br />
Lapemis curtus — WILSON & SWAN 2010: 532<br />
Lapemis curtus — RASMUSSEN et al. 2011<br />
Hydrophis curtus — SANDERS et al. 2012 [by implication]<br />
Lapemis curtus — WALLACH et al. 2014: 362<br />
Lapemis curtus — COGGER 2014: 813<br />
Lapemis curtus — CHAN-ARD et al. 2015: 263
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-EE-_tcSg430/XzoSDSqrJ7I/AAAAAAAAFV4/RV-HI7-PIMg3D5_1QCuhSuXws_V7KvkDgCLcBGAsYHQ/s1600/H.curtus1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1161" data-original-width="1600" height="464" src="https://1.bp.blogspot.com/-EE-_tcSg430/XzoSDSqrJ7I/AAAAAAAAFV4/RV-HI7-PIMg3D5_1QCuhSuXws_V7KvkDgCLcBGAsYHQ/s640/H.curtus1.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-8g-pPSmEl80/Xzoev-j2KrI/AAAAAAAAFWc/zDBDo0wOU_wsDsDnR6IpXpy5eV43aEjwgCLcBGAsYHQ/s1600/H.curtus%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="128" data-original-width="624" src="https://1.bp.blogspot.com/-8g-pPSmEl80/Xzoev-j2KrI/AAAAAAAAFWc/zDBDo0wOU_wsDsDnR6IpXpy5eV43aEjwgCLcBGAsYHQ/s1600/H.curtus%2Bkey.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a a8vkcy1aa74="" bp.blogspot.com="" curtus2.jpg="" href="https://www.blogger.com/%3Ca%20href=" https:="" qsfpdgxgnlptkzu0qcuhm4vxbogmaaclcbgasyhq="" s1600="" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" zosfysy71i=""><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-a8vkCY1AA74/XzoSfysY71I/AAAAAAAAFWA/5NJqSFpdgXgnLptkZu0qCuHm4vxBogmAACLcBGAsYHQ/s1600/H.curtus2.JPG" width="220" /></a>
</div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a bp.blogspot.com="" curtus3.jpg="" href="https://www.blogger.com/%3Ca%20href=" https:="" s1600="" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" vw0zoo7mf490d8c8czl_btfrmjpscw5wclcbgasyhq="" xfwxvbe9qzy="" zoszk6es4i=""><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-xFWxVBE9qzY/XzoSzk6es4I/AAAAAAAAFWI/Pvw0zOo7Mf490d8C8CZL_bTFRmJPscW5wCLcBGAsYHQ/s1600/H.curtus3.JPG" width="220" /></a>
</div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-04iQUz1CV3Q/XzoTBGbVOCI/AAAAAAAAFWU/IxSUDXCE6lA5c47Dvx62_IdefpvDL85ZgCPcBGAYYCw/s1600/H.curtus4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="ttps://3.bp.blogspot.com/-04iQUz1CV3Q/XzoTBGbVOCI/AAAAAAAAFWU/IxSUDXCE6lA5c47Dvx62_IdefpvDL85ZgCPcBGAYYCw/s1600/H.curtus4.JPG" width="220" /></a>
</div>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<span style="font-size: large;"><br /></span><span style="font-size: large;"><u>ශ්වෝගේ මුහුදු නයා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු</u></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) </span><br />
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-50549884749702003602020-08-15T21:27:00.000-07:002020-08-15T21:27:59.445-07:00 Deraniyagala's Shieldtail/දැරණියගලගේ වල්ගා ඇබයා (Rhinophis tricoloratus Deraniyagala, 1975)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#rphillipsi" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="rphillipsi">
Rhinophis tricolorata DERANIYAGALA 1975<br />
Rhinophis tricolorata — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 141<br />
Rhinophis tricoloratus — WICKRAMASINGHE et al. 2009<br />
Rhinophis tricolorata — WALLACH et al. 2014: 652<br />
Rhinophis tricoloratus - PYRON et al. 2016: 486</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-kjJbNSV65WE/Xzixh1AwzgI/AAAAAAAAFVQ/1KpsXeeVQBMDvEjSV0HGJ_EGFt1y3iAugCLcBGAsYHQ/s1600/R.tricoloratus1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1190" data-original-width="1600" height="475" src="https://1.bp.blogspot.com/-kjJbNSV65WE/Xzixh1AwzgI/AAAAAAAAFVQ/1KpsXeeVQBMDvEjSV0HGJ_EGFt1y3iAugCLcBGAsYHQ/s640/R.tricoloratus1.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-5lpmFQ_AWSI/Xzi0rVt6GiI/AAAAAAAAFVc/W96tdCVllf0gLJM9KSSpIdhV4i5Twsa0QCLcBGAsYHQ/s1600/R.tricoloratus%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="130" data-original-width="625" src="https://1.bp.blogspot.com/-5lpmFQ_AWSI/Xzi0rVt6GiI/AAAAAAAAFVc/W96tdCVllf0gLJM9KSSpIdhV4i5Twsa0QCLcBGAsYHQ/s1600/R.tricoloratus%2Bkey.jpg" /></a></div>
<br />
<span style="font-size: large;">ගැඩවිලුන් ප්රධාන වශයෙන් ආහාරයට ගනී. වර්ෂාවත් සමග පොළව මතුපිටට පැමිණෙනු දැකිය හැක. සිංහරාජ , කන්නෙලිය, රූණකන්ද හා බෙරලිය වැනි පහත රට තෙත් වනාන්තර ආශ්රිතව හමු වේ. මේ වන විට රතු දත්ත සටහනේ </span><span style="font-size: large;">දැඩි ලෙස </span><span style="font-size: large;">වඳ වීමේ අවදානමට ලක් වූ සර්ප විශේෂයක් (Critically Endangered) ලෙස නම්කොට ඇත.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><u>දැරණියගලගේ වල්ගා ඇබයා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </u></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) පී.ඊ.පී දැරණියගල මහතා විසින් අවසන් වරට විස්තර කරනු ලැබූ ලාංකීය සර්ප විශේෂය වීම </span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-46907311167583122432020-05-22T23:22:00.012-07:002020-08-15T21:01:58.150-07:00Wickramasinghe's Bronzeback/වික්රමසිංහලාගේ හාල්දණ්ඩා (Dendrelaphis wickrorum Danushka, Kanishka, Amarasinghe, Vogel & Senevirathna, 2020)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td>Komberi Mookan</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#dbdemo" data-toggle="collapse" type="button">
Click Here for Synonyms
</button>
<br />
<div class="collapse" id="dbdemo">
<i> Dendrophis bifrenalis</i> Wall, 1921<br />
<i> Ahaetulla bifrenalis</i> Smith, 1943<br />
<i> Ahaetulla bifrenalis</i> Taylor, 1950<br />
<i> Dendrelaphis wickrorum</i> Danushka et al.2020</div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: left;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-d-AtakS6bZY/XsjkLhnGa6I/AAAAAAAAFMg/2lXhg7BUBOAaWJlHcVQamQcxqd2wNR5wACPcBGAYYCw/s3912/D.wickrorum1.JPG" imageanchor="1"><img border="0" data-original-height="2889" data-original-width="3912" src="https://1.bp.blogspot.com/-d-AtakS6bZY/XsjkLhnGa6I/AAAAAAAAFMg/2lXhg7BUBOAaWJlHcVQamQcxqd2wNR5wACPcBGAYYCw/s640/D.wickrorum1.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-AfIhCAEGf5w/XsiWGTdN-yI/AAAAAAAAFL0/l7KD-0mcrscx698t8PlHAgrX1Bi3pigMgCK4BGAsYHg/D.wickrorum%2Bkey.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="129" data-original-width="627" src="https://1.bp.blogspot.com/-AfIhCAEGf5w/XsiWGTdN-yI/AAAAAAAAFL0/l7KD-0mcrscx698t8PlHAgrX1Bi3pigMgCK4BGAsYHg/d/D.wickrorum%2Bkey.jpg" /></a>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">ශ්රී ලංකාවේ හමුවන හාල්දණ්ඩන් අතුරින් පඳුරු හාල් දණ්ඩන් තෙත් හා වියළි කලාපයන්
දෙකෙහිම හමුවන විශේෂයකි. මෙම විශේෂයේ සතුන් අතර රූප විද්යාත්මක සාධක වෙනස් ගහණ
දෙකක් සිටින බව පර්යේෂකයන් මෑත කාලීනව සොයාගෙන ඇත. ඒ ඔස්සේ සිදුකරන ලද
පර්යේෂණයන්ට අනුව පඳුරු හාල් දණ්ඩා සැබවින්ම විශේෂ දෙකක් බව තහවුරු කරගැනීමට
පර්යේෂකයන්ට හැකි විය. මේ අනුව තෙත් කලාපයට පමණක් ආවේණික ගහණය වික්රමසිංහලාගේ
හාල්දණ්ඩා ලෙස විස්තර කර ඇත.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: large; text-align: left;">හාල්දණ්ඩන් අයත් <i>Dendrelaphis</i> ඝනයේ බොහොමයක් සර්පයන්ගේ ශරීරයේ අපර කොටස පෘෂ්ඨීයව
ලෝකඩ පැහැවන නිසා ඉංග්රීසි භාෂාවෙන් "Bronzeback / Bronzeback Tree Snake"
ලෙස හඳුන්වයි. මෙම විශේෂයේ දිගු සිහින් සිරුර සුමට කොරල වලින් වැසී ඇත.
කෂේ කොරළ පෙළ පාර්ශවිකව ඇති කොරල වලට වඩා ප්රමාණයෙන් විශාලය. පැහැදිළිව හිසෙන් වෙන් වී ඇති දිගැටි හිස පැතලි ස්වභාවයක් ගනී. බොහෝ රුකවාසී
සර්පයෝන්ගේ මෙන් හාල්දණ්ඩන්ටද හිසට සාපේක්ෂව විශාල ප්රමාණයේ ඇස් පිහිටා ඇත.
අන්තර් නාස් කෝරළයේ සිට ඇස හරහා ගෙල දෙසට වන්නට කළු පැහැති රේඛාවක් හිසේ
පාර්ශවිකව පිහිටයි. හිස පෘෂ්ඨීයව ලා කොළ හෝ ගොම කොළ පැහැයක් ගනී. කූල් ගේ
හාල්දණ්ඩා හා තුරු හාල්දණ්ඩාට වඩා හිස ප්රෂ්ඨඋදරීයව පැතලිය. ශරීරයේ හිසේ සිට තරමක් මධ්යයට යන්න කොරල වල යටි දාරය නිල් පැහැතිය. ගොදුරක් ගිලින විට හා බිය වූ අවස්තාවක ශරීරය පිම්බීමේදී
මෙම නිල් පැහැය පැහැදිළිව දැකගත හැක. පාර්ෂ්වඋදරීයව සුදු / ක්රීම් පැහැති රේඛාවක් ශරීරයේ දෙපසම නැට්ට තෙක් දිව යයි. පිරිමි සතුන්ගේ මෙම රේඛාව නැට්ට ප්රදේශයේ වඩා පැහැදිළිව දිස්වේ. ශරීර වර්ණය ප්රධාන වශයෙන් තඹ පැහැතිය. කේෂ කොරළ තරමක් ලා තඹ පැහැයක්
ගනී. උදරීයව ලා කොළ හෝ කොළ මිශ්ර කහ වර්ණයක් ගනී.</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">දිවාචර සංචරනය පෙන්වන හාල්දණ්ඩන් ඉතා වේගවත් ලෙස අතුපතර ගමන් කිරීමට තම සිහින්
සිරුර උපයෝගීකර ගනී. දහවල් කාලයේ ඉතා ක්රියාශීලී මෙම විශේෂය තෙත් කළාපයට සීමා වී ඇති අතර ඉතා ඝන කැලෑ හා මද
වශයෙන් ගස් වැල් ඇති ස්ථාන වල මෙන්ම ගෙවතු ආශ්රිතවද දැකගත හැක. කුඩා කුරුල්ලන්,
කටුස්සන්, හූනන් හා ගෙම්බන්, පඳුරු මැඩියන් ආහාර ලෙස ගැනීමට වැඩි ප්රියතාවක්
දක්වයි. ඉතා අවධානයෙන් සිටින සර්පයෙක් වන අතර බිය වූ විට ශරීරයේ පෙර කොටස පුම්බා
තමා විශාල සතෙක් ලෙස හඟවයි. මේ අයුරින් අනතුරු ඇඟවීමේදී කොරල ඈත් වන හෙයින්
අන්තර් කොරළ සම නිල් පැහැයෙන් දිස්වේ. ප්රජනනයේදී අණ්ඩජතාව දක්වන මොවුන් කොළරොඩු හා ගස්බෙන වැනි අඳුරු ස්ථානයක බිජුලෑම
සිදුකරයි. උපතේදී පැටවෙක් දිගින් 15cm පමණ දිගකින් යුක්ත වන අතර වැඩුන සතෙක් 90cm
තරම් විශාලව වැඩේ. දැඩි ලෙස සිදුවන වන විනාශය, මාර්ග අනතුරු හා අනිසි බිය නිසා
සිදුකරන ජීවිත හානි මොවුන්ට ඇති තර්ජන ලෙස දැක්විය හැක. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"></span></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><b>පඳුරු හාල්දණ්ඩාගෙන් වෙන් කරගත හැකි ලක්ෂණ </b></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<ol>
<li><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><div style="text-align: justify;">
සාපේක්ෂව විශාල ඇස </div>
</span></span></span></span></li>
<li><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><div style="text-align: justify;">
ඇසේ සිට නාස්පුඩුවට ඇති දුර, ඇසේ විෂ්කම්භයට වඩා අඩු හෝ සමාන වීම</div>
</span></span></span></span></li>
<li><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><div style="text-align: justify;">
ඇස හරහා දිවෙන කළු පැහැ ද්වීපාර්ශවික රේඛාව හිස කෙලවර වන තෙක් හෝ ගෙලෙහි මද දුරකින් අවසන් වේ.</div>
</span></span></span></span></li>
<li><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><div style="text-align: justify;">
ගෙල ප්රදේශයේ ඉතා අපැහැදිලි පාර්ශවික ඇල රේඛා සුළු ප්රමාණයක් හෝ සම්පුර්ණයෙන් නොපිහිටයි. (පැටවුන්ගේ තරමක් පැහැදිලිය)</div>
</span></span></span></span></li>
<li><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><div style="text-align: justify;">
හොඹුව දෙසට වන්නට පටු හා උල් ස්වභාවයක් ගන්නා හිස </div>
</span></span></span></span></li>
</ol>
</div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"></span></span><br />
<div style="font-size: large; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><u>වික්රමසිංහලාගේ හාල්දණ්ඩා පිලිබඳ විශේෂ කරුණු </u></span></span></div>
<div style="font-size: large; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></div>
<div style="font-size: large; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;">1) ශ්රී ලංකාවේ සත්ව විද්යාව සඳහා නව විශේෂ රාශියක් හා වඳවී ගියා යැයි සැලකු සතුන් නැවත සොයාගනිමින් විශේෂයෙන්ම උරග හා උභයජීවී විද්යාව වෙනුවෙන් කැප වී පර්යේෂණ සිදු කරන ජේෂ්ඨ විද්යාඥ යුවල වන මෙන්ඩිස් වික්රමසිංහ හා ඔහුගේ බිරිඳ නෙතූ වික්රමසිංහ සඳහා ගෞරවයක් ලෙස මෙම විශේෂය නාමකරණය කර ඇත.</span></span></div>
<div style="font-size: large; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></div>
<div style="font-size: large; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;">2) පරිණාමිකව පඳුරු හාල්දණ්ඩාට (<i>Dendrelaphis bifrenalis</i>) ලඟම නෑකම් දක්වයි </span></span></div>
<div style="font-size: large; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: medium;">3) පඳුරු හාල්දණ්ඩාට සාපේක්ෂව විශාල අක්ෂි පරිණාමය වී ඇත්තේ අඳුරු බැවින් වැඩි තෙත් කලාපීය වනාන්තර ආශ්රිතව සිටින නිසා බව විශ්වාස කරයි </span></span></div>
</div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක </span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-PWtmTeFuwsg/XsjmDKO2Y8I/AAAAAAAAFNI/v-PEFxX8raUwkytqv4F8x0K1xoWbnQdnQCPcBGAYYCw/s1600/D.wickrorum2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-PWtmTeFuwsg/XsjmDKO2Y8I/AAAAAAAAFNI/v-PEFxX8raUwkytqv4F8x0K1xoWbnQdnQCPcBGAYYCw/s1600/D.wickrorum2.JPG" width="220" /></a>
</div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-AgXWIbDotbA/XsjmJ8rN-5I/AAAAAAAAFNI/CORHxCFbcmglJdJ7RMKFedki9fBm0VH_wCPcBGAYYCw/s1600/D.wickrorum3.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-AgXWIbDotbA/XsjmJ8rN-5I/AAAAAAAAFNI/CORHxCFbcmglJdJ7RMKFedki9fBm0VH_wCPcBGAYYCw/s1600/D.wickrorum3.JPG" width="220" /></a>
</div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-mb6f6iMu0ao/XsjnQNjoFBI/AAAAAAAAFNk/Qc1Mu2hwY40XgK27abbrracv2JEK6jA7gCPcBGAYYCw/s1600/D.wickrorum4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-mb6f6iMu0ao/XsjnQNjoFBI/AAAAAAAAFNk/Qc1Mu2hwY40XgK27abbrracv2JEK6jA7gCPcBGAYYCw/s1600/D.wickrorum4.JPG" width="220" /></a>
</div>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-yaeJih5ZrZY/XZgE-Q9XWlI/AAAAAAAAEvc/hYBdG0zlwuojc_8Sqr7Fb0AB_0ej9HSlwCLcBGAsYHQ/s1600/D.bifrenalis3.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-yaeJih5ZrZY/XZgE-Q9XWlI/AAAAAAAAEvc/hYBdG0zlwuojc_8Sqr7Fb0AB_0ej9HSlwCLcBGAsYHQ/s1600/D.bifrenalis3.JPG" width="220" /></a>
</div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-ujBFbyl_vYM/XZgFOIPSObI/AAAAAAAAEvg/c9vVxkJGHD4MKs5lVbWhCkf0F2sbbBX1wCLcBGAsYHQ/s1600/D.bifrenalis4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-ujBFbyl_vYM/XZgFOIPSObI/AAAAAAAAEvg/c9vVxkJGHD4MKs5lVbWhCkf0F2sbbBX1wCLcBGAsYHQ/s1600/D.bifrenalis4.JPG" width="220" /></a>
</div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-Rtnvn1AiWnE/Xsnmt7t6-2I/AAAAAAAAFOM/hxT4zZiujNga6BxGB9xn9djpXlJImsLsACPcBGAYYCw/s1600/D.wickrorum7.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-Rtnvn1AiWnE/Xsnmt7t6-2I/AAAAAAAAFOM/hxT4zZiujNga6BxGB9xn9djpXlJImsLsACPcBGAYYCw/s1600/D.wickrorum7.jpg" width="220" /></a>
</div>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-72685129211937429382019-12-13T10:24:00.000-08:002019-12-13T19:39:23.926-08:00Phillip's Earth Snake/ඉරි වකුටුල්ලා (Rhinophis phillipsi-Nicholls, 1929)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#rphillipsi" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="rphillipsi">
Silybura phillipsi NICHOLLS 1929<br />
Uropeltis phillipsi — SMITH 1943: 87<br />
Uropeltis phillipsi — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 149<br />
Uropeltis phillipsi — WALLACH et al. 2014: 781<br />
Rhinophis phillipsi — PYRON et al. 2016</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/--QTAeMe6SBU/XfPUKDkHyUI/AAAAAAAAE5M/yjX6iWUYEV47SNIwhSRzV5qWtHlw75cewCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1154" data-original-width="1600" height="460" src="https://1.bp.blogspot.com/--QTAeMe6SBU/XfPUKDkHyUI/AAAAAAAAE5M/yjX6iWUYEV47SNIwhSRzV5qWtHlw75cewCLcBGAsYHQ/s640/R.phillipsi1.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-eQreGE25UkU/XfPU8cf9LiI/AAAAAAAAE5U/SuO3LTDAfMcQfamOA0bh1-mNMbjSS5dnwCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="129" data-original-width="626" src="https://1.bp.blogspot.com/-eQreGE25UkU/XfPU8cf9LiI/AAAAAAAAE5U/SuO3LTDAfMcQfamOA0bh1-mNMbjSS5dnwCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">දුම්බර කඳුවැටියට ආවේණික තවත් එක් සර්ප විශේෂයක් ලෙස ඉරි වකුටුල්ලා සඳහන් කළ හැක. නකල්ස් කඳුවැටියේ ගම්මඩුව ප්රදේශයෙන් සොයාගත් නිදර්ශක මගින් 1929 දී විදු ලොවට එක් වූ මෙම විශේෂය එවකට Silybura phillipsi ලෙස හැඳින්විය. ශ්රී ලංකාවේ හමුවන Uropeltidae කුලයේ සර්පයන්ගේ වල්ගපලිහ හා අනෙක් ලක්ෂණ වල ඇති වෙනස්කම් හේතුවෙන් මෑතක් වනතුරු ඔවුන්ව ගණයන් කිහිපයකට වර්ග කරන ලදී. Uropeltis ගණය නියෝජනය කල සර්පයන්ගේ වල්ග කෙලවර අනෙක් Uropeltidae කුලයේ සර්පයන්ගේ මෙන් ඇබයක හෝ පලිහක ආකාරයක් දක්නට නොලැබෙන අතර ඔවුන්ව පොදුවේ වකුටුල්ලන් ලෙස නම් කර ඇත. ශ්රී ලංකාව නියෝජනය කල වකුටුල්ලන් තුන් දෙනෙක් (කළු වකුටුල්ලා, ඉරි වකුටුල්ලා හා රුහුණු වකුටුල්ලා) සිටිය අතර අද වන විට ඉන් එක් විශේෂයක් (රුහුණු වකුටුල්ලා) ශ්රී ලංකාවේ හමු නොවන විශේෂයක් ලෙස සලකනු ලබයි. තවද මෙම කුලයේ සර්පයන්ගේ වංශප්රවේණිය සැලකූ විට ඔවුන් සියලු දෙනාම වර්ථමානයේදී Rhinophis ගණයෙහිලා වර්ගකරනු ලබයි. මේ අනුව Uropeltis ගණය ඉන්දියාවට ආවේණික වේ.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">යුරෝපෙල්ටිඩාවන් අතුරින් ඉතාමත් අලංකාර විශේෂයක් ලෙස ඉරි වකුටුල්ලා හැඳින්විය හැක. එම සත්වයන්ගේ ශරීරයේ ඇති කහ පැහැති ඉරි හා පාර්ශවික පුල්ලි හේතුවෙන් මෙම දැකුම්කළු පෙනුම ඔවුනට ලැබී ඇත. ශරීරයේ තරමක් රොම්බසාකාර හැඩයෙන් යුත් සුමට කොරළ දක්නට ඇත. ශරීර වර්ණය නිල් මිශ්ර කළු ස්වභාවයක් ගනී. </span><span style="font-size: large;">පාර්ශවික කොරළ පෙළක සිට කොරළ මධ්යයේ කහ පැහැති රේඛාවක් පිහිටයි. මෙම රේඛා ආරම්භ වන්නේ ගෙලට මදක් පිටුපසින්ය. මෙලෙස සෑම කොරළයකම මෙම රේඛාව පිහිටන හෙයින් ශරීරයේ වල්ගය දෙසටම යන තෙක් ඇති තනි රේඛා සේ දිස් වේ. මෙවැනි රේඛා 7ක් පමණ ශරීරයේ දක්නට ඇත. මීට අමතරව සිරුරේ ද්වීපාර්ශවිකව කහ පැහැති පුල්ලි වැනි සලකුණු දක්නට ලැබේ. මේවා පෘෂ්ඨීයව ඇති රේඛා හැරුන කොට පාර්ශවිකව ඇති රේඛා මත පිහිටයි. හිස පෙදෙස වඩා තද වර්ණයක් ගනී. වල්ග පහිලද කුඩා වන අතර කහ පැහැයක් ගනී. එහි පෘෂ්ඨීයව කුඩා ගැටිති වල්ග පලිහේ කෙළවර සිට මධ්ය දෙසට වන්නට පිහිටයි. පාංශු වාසී සංචරනයටම පරිණාමිකව හිමි වූ උල් හිස බුරුල් පස තුලින් හාරා යෑමට උපකාරී වේ. දිවියෙන් වැඩි කලක් පාංශු වාසීව සිටින බැවින් අනෙක් සර්පයන්ගේ මෙන් අක්ෂි පිහිටා නොමැත. පාරගම්ය පටලයක් වැනි කොරළයකින් එය වැසී ඇත. පැහැදිළි ගෙලක් රහිතය. උදරීයව ලා පැහැයක් ගනී.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ගැඩවිලුන් ප්රධාන වශයෙන් ආහාරයට ගනී. වර්ෂාවත් සමග පොළව මතුපිටට පැමිණෙනු දැකිය හැක. ගෙවතු, කෘෂි භූමි හා වනාන්තර මෙන්ම තෘණ භූමි වල හමුවේ. නිසාචර සත්ව විශේෂයක් වේ. අන්ඩජලාබුජ තාව මගින් පැටව් බිහිකරයි. වැඩුන සතෙක් 25cm පමණ වේ. කලබල වූ විට ගුලිවී හිස සඟවා ගනී. කිසිවිටෙකට සපා කෑමට තැත් නොකරයි. මනිසා හා නිතර නොගැටුනත් පස් කැපීම , කෘෂි භූමි පිළියෙළ කිරීම් වැනි ක්රියාකාරකම් මෙම සතුන්ගේ පැවැත්මට ඇති තර්ජන සේ සැළකිය හැක. මේ වන විට රතු දත්ත සටහනේ වඳ වීමේ අවදානමට ලක් වූ සර්ප විශේෂයක් (Endangered) ලෙස නම්කොට ඇත.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><u>ඉරි වකුටුල්ලා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </u></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) පරිණාමිකව කළු වකුටුල්ලා (<i>Rhinophis melanogaster</i>-Gray, 1858) හා කුවියර්ගේ වල්ගා ඇබයා (<i>Rhinophis philippinus</i>-Cuvier, 1829) හට ලගම නෑකම් දක්වයි </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">2) ශ්රී ලංකාවේ පක්ෂීන් හා ක්ෂීරපායීන් පිලිබඳ ග්රන්ථ කතුවරයෙක් හා පරිසර වේදියෙක් වූ බ්රිතාන්ය ජාතික William Watt Addison Phillips හට ගෞරවයක් ලෙස නම් කොට ඇත. මාතලේ ගම්මඩුවේ පිහිටි ඔහුගේ බංගලාවේ සිටින කාලයේදී මෙම සත්වයාගේ පළමු නිදර්ශක එකතු කර ඇත.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-aR4X76Sf_vA/XfRYLaSTojI/AAAAAAAAE5w/kokcByHIBzkoeKNwOGqLWcLJ3SS30gd_gCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-aR4X76Sf_vA/XfRYLaSTojI/AAAAAAAAE5w/kokcByHIBzkoeKNwOGqLWcLJ3SS30gd_gCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-OUPgBLiQWws/XfRYjmwhGdI/AAAAAAAAE54/cp5MywrOOgku0ozZr86uOorfo3ZOEYndwCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-OUPgBLiQWws/XfRYjmwhGdI/AAAAAAAAE54/cp5MywrOOgku0ozZr86uOorfo3ZOEYndwCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-M5nZz9yz3uc/XfRY6n3oFNI/AAAAAAAAE6A/ITH3gzJDd4MV6q7Fu-aUqrKnFaIoVVqrgCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-M5nZz9yz3uc/XfRY6n3oFNI/AAAAAAAAE6A/ITH3gzJDd4MV6q7Fu-aUqrKnFaIoVVqrgCLcBGAsYHQ/s1600/R.phillipsi4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-40004618541493140892019-11-20T21:52:00.001-08:002019-11-25T16:35:48.101-08:00 Gray's Earth Snake/කලු වකුටුල්ලා (Rhinophis melanogaster-Gray, 1858)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Black-bellied Shieldtail </td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#rmelanogaster" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="rmelanogaster">
Mytilia (Crealia) melanogaster GRAY 1858: 264<br />
Mytilia melanogaster GRAY 1858: 380<br />
Plectrurus ceylonicus PETERS 1859: 388<br />
Rhinophis melanogaster — JAN 1865<br />
Silybura melanogaster — BEDDOME 1886: 20<br />
Silybura melanogaster — BOULENGER 1893: 146<br />
Silybura melanogaster — WALL 1921:<br />
Uropeltis melanogaster — SMITH 1943: 86<br />
Uropeltis melanogaster — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 147<br />
Uropeltis melanogaster — MATTISON 2007: 200<br />
Uropeltis melanogaster — WALLACH et al. 2014: 780
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-6NfXptiMWx8/XdxzTmyMmpI/AAAAAAAAEzw/Ynh4lp-hafspgHc8y6fyO4h5XO9EXTxFwCLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="480" src="https://1.bp.blogspot.com/-6NfXptiMWx8/XdxzTmyMmpI/AAAAAAAAEzw/Ynh4lp-hafspgHc8y6fyO4h5XO9EXTxFwCLcBGAsYHQ/s640/R.melanogaster5.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-odYdrjabAno/XdYlxv2R3XI/AAAAAAAAEy0/8byA2WtoHcED_NUge8Iql2gykmxwfdtdQCLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="129" data-original-width="626" src="https://1.bp.blogspot.com/-odYdrjabAno/XdYlxv2R3XI/AAAAAAAAEy0/8byA2WtoHcED_NUge8Iql2gykmxwfdtdQCLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<span style="font-size: large;">කළු වකුටුල්ලා ශ්රී ලංකාවේ කඳුකර ප්රදේශයන්ට සීමාවූ තවත් එක් පාංශු වාසී සර්පයෙකි. ශ්රී ලංකාවේ හමුවන Uropeltidae කුලයේ සර්පයන්ගේ වල්ගපලිහ හා අනෙක් ලක්ෂණ වල ඇති වෙනස්කම් හේතුවෙන් මෑතක් වනතුරු ඔවුන්ව ගණයන් කිහිපයකට වර්ග කරනු ලැබුවා, Uropeltis ගණය නියෝජනය කල සර්පයන්ගේ වල්ග කෙලවර අනෙක් Uropeltidae කුලයේ සර්පයන්ගේ මෙන් ඇබයක හෝ පලිහක ආකාරයක් දක්නට නොලැබෙන අතර ඔවුන්ව පොදුවේ වකුටුල්ලන් ලෙස නම් කරනු ලැබුවා. ශ්රී ලංකාව නියෝජනය කල වකුටුල්ලන් තුන් දෙනෙක් (කළු වකුටුල්ලා, ඉරි වකුටුල්ලා හා රුහුණු වකුටුල්ලා) සිටිය අතර අද වන විට ඉන් එක් විශේෂයක් (රුහුණු වකුටුල්ලා) ශ්රී ලංකාවේ හමු නොවන විශේෂයක් ලෙස සලකනු ලබයි. තවද මෙම කුලයේ සර්පයන්ගේ වංශප්රවේණිය සැලකූ විට ඔවුන් සියලු දෙනාම Rhinophis ගණයෙහිලා වර්ගකරනු ලබයි. මේ අනුව Uropeltis ගණය ඉන්දියාවට ආවේණික වේ.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">තරමක් ෂඩාශ්රාකාර හැඩයෙන් ඇති සුමුදු කොරළ, උල් වූ හිස හා කුඩා වල්ග පලිහ වැනි ලක්ෂණ වලින් පහසුවෙන් හඳුනාගත හැකි මෙම සර්ප විශේෂය මධ්යම කඳුකරයේ හා නකල්ස් කඳුවැටියේ ව්යාප්තව ඇත. මින් නකල්ස් කඳු වල සිටින ගහණය වැඩිදුර අධ්යයනය කිරීම සුදුසු යැයි ඇතැම් උරගවෙදීන්ගේ මතයයි. ශරීරය ප්රධාන ලෙස දුඹුරු හෝ නිල් මිශ්ර කළු පැහැයක් පෙන්වයි. ශරීරය පුරාවට අක්රමවත් කහ පැහැති තිත් විසිරී ඇත. උදරීය කොරළ වලට ආසන්නයේ මෙම කහ පැහැය වඩා ප්රමුඛ වේ. ඇතැම් සතුන්ගේ පාර්ශවික ප්රදේශය මෙම කහ පැහැය හේතුවෙන් රේඛා ලෙසද පිහිටයි. වල්ග පලිහ කුඩා වේ. එහි පෘෂ්ඨීයව කුඩා ගැටිති වල්ග පලිහේ කෙළවර සිට මධ්ය දෙසට වන්නට පිහිටන අතර වල්ග පලිහේ යට කෙළවරෙහි පැහැදිළිව දිස් වෙන කණ්ටක දෙකක් පිහිටයි. පාංශු වාසී සංචරනයටම පරිණාමිකව හිමි වූ උල් හිස බුරුල් පස තුලින් හාරා යෑමට උපකාරී වේ. දිවියෙන් වැඩි කලක් පාංශු වාසීව සිටින බැවින් අනෙක් සර්පයන්ගේ මෙන් අක්ෂි පිහිටා නොමැත. පාරගම්ය පටලයක් වැනි කොරළයකින් එය වැසී ඇත. පැහැදිළි ගෙලක් රහිතය. උදරීයව කළු හෝ දම් මිශ්ර කළු පැහැයක් ගනී. එය කහ පැහැති පාර්ශවික කොරළ වලින් වට වී ඇති නිසා ශරීරයේ පෘෂ්ඨීය පෙනුමට වඩා උදරීය පෙනුම වර්ණවත්ය.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ගැඩවිලුන් ප්රධාන වශයෙන් ආහාරයට ගනී. වර්ෂාවත් සමග පොළව මතුපිටට පැමිණෙනු දැකිය හැක. ගෙවතු, කෘෂි භූමි හා වනාන්තර මෙන්ම තෘණ භූමි වල හමුවේ. නිසාචර සත්ව විශේෂයක් වේ. අන්ඩජලාබුජ තාව මගින් පැටව් බිහිකරයි. වැඩුන සතෙක් 30cm පමණ වේ. කලබල වූ විට ගුලිවී හිස සඟවා ගනී. කිසිවිටෙකට සපා කෑමට තැත් නොකරයි. මනිසා හා නිතර නොගැටුනත් පස් කැපීම , කෘෂි භූමි පිළියෙළ කිරීම් වැනි ක්රියාකාරකම් මෙම සතුන්ගේ පැවැත්මට ඇති තර්ජන සේ සැළකිය හැක. මේ වන විට රතු දත්ත සටහනේ වඳ වීමේ අවදානමට ලක් වූ සර්ප විශේෂයක් (Endangered) ලෙස නම්කොට ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><u>කළු වකුටුල්ලා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </u></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) පරිණාමිකව ඉරි වකුටුල්ලා (<i>Rhinophis phillipsi</i>-Nicholls, 1929) හා කුවියර්ගේ වල්ගා ඇබයා (<i>Rhinophis philippinus</i>-Cuvier, 1829) හට ලගම නෑකම් දක්වයි </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">2) උදරීය ප්රදේශය කළු පැහැති බැවින් melanogaster යන විශේෂ නාමකරණය ලැබී ඇත. ලතින් බසින් "melano" යනු කළු පැහැති යන අදහසද "gaster" යනු උදරය සම්බන්ද යන අදහස වේ.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-XGcqqM6PbAM/XdYkEqajXvI/AAAAAAAAEyU/cb87qBrsLykJj_Wz_lyYwjHiYodP2KY5QCLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-XGcqqM6PbAM/XdYkEqajXvI/AAAAAAAAEyU/cb87qBrsLykJj_Wz_lyYwjHiYodP2KY5QCLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-kJYDnoDgfjY/XdYkUEzHgaI/AAAAAAAAEyc/eLv6o7vV32UTy8vwuzUcKRlZoUkuhBlWQCLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-kJYDnoDgfjY/XdYkUEzHgaI/AAAAAAAAEyc/eLv6o7vV32UTy8vwuzUcKRlZoUkuhBlWQCLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-vCuGErJd9Q4/XdYkkSRCYxI/AAAAAAAAEyo/FlPXcB0iCjsPHP908TIJD_YLK7TJm1SIACLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-vCuGErJd9Q4/XdYkkSRCYxI/AAAAAAAAEyo/FlPXcB0iCjsPHP908TIJD_YLK7TJm1SIACLcBGAsYHQ/s1600/R.melanogaster4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-23645935434565330422019-09-13T20:22:00.001-07:002019-09-13T21:11:47.073-07:00Slender Coral Snake/දෙපත් කළුවා (Calliophis melanurus-Shaw, 1802)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Indian Coral Snake </td>
<td></td>
<td>Pattai Kattu Viriyan</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#cmdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="cmdemo">
Coluber melanurus SHAW 1802: 552<br />
Vipera trimaculata DAUDIN 1803 (fide SMITH 1943)<br />
Callophis trimaculatus — GÜNTHER 1859: 83 (fide SMITH 1943)<br />
Calliophis trimaculatus BOULENGER 1896<br />
Callophis trimaculatus — WALL 1906: 307<br />
Callophis trimaculatus — D’ABREU 1913<br />
Callophis melanurus — SMITH 1943: 420<br />
Calliophis melanurus — WELCH 1994: 41<br />
Hemibungarus melanurus — SCHLEICH & KÄSTLE 2000: 20<br />
Calliophis melanurus — SLOWINSKI, BOUNDY & LAWSON 2001<br />
Calliophis melanurus — SMITH et al. 2012<br />
Calliophis melanurus — WALLACH et al. 2014: 146
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-IA0WYROCsJk/XXxHY0YcXpI/AAAAAAAAEs0/0ZCZh1snD9gbU9_sE-lW2sTo54_GbleWQCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1167" data-original-width="1600" height="466" src="https://1.bp.blogspot.com/-IA0WYROCsJk/XXxHY0YcXpI/AAAAAAAAEs0/0ZCZh1snD9gbU9_sE-lW2sTo54_GbleWQCLcBGAsYHQ/s640/C.melanurus5.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<span style="font-size: large;">ශ්රී ලංකාවේ විෂ සහිත සර්පයන් අතුරින් කුඩාම විශේෂයක් වන්නේ දෙපත් කළුවායි. පෘෂ්ඨීයව තද කළු හිසක් සහ වල්ගය කෙලවර වන්නට කළු පැහැ සලකුණක් හෝ දෙකක් පිහිටීම නිසා දෙපත් කළුවා යන නම ව්යවහාරගතවන්නට ඇත. ඉන්දියානු නිදර්ශක යොදාගෙන පැට්රික් රසල් ලියන ලද සටහන් මගින් </span><span style="font-size: large;">බ්රිතාන්ය ජාතික සත්වවේදියෙක් වූ ජෝර්ජ් ෂෝ (George Shaw) 1802 දී විද්යාත්මකව විස්තර කරන ලදී. 1951 වසරේදී දැරණියගල මහතා විසින් උදරීය වර්ණ හා ශරීර ප්රමාණ සංසන්දනය කරමින් ශ්රී ලංකාවේ සිටින විශේෂය Calliophis melanurus sinhaleyus නමින් උප විශේෂ කරන ලදී. නමුත් වර්ථමානයේදී මෙය භාවිතා නොකරයි.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">පෘෂ්ඨීයව ලා කහ මිශ්ර දුඹුරු පැහැයක්ද හිස සිට ගෙල තෙක් පෘෂ්ඨීයව හා අධ්යදර කොරළ තෙක් කළු පැහැයක්ද ඇත. ශරීරයේ ඉහළට වන්නට ඇති ශංඛක කොරළ දෙකෙහි ශරීරයේ දුඹුරු පැහැයට සමාන තිත් දෙකක් දක්නට ඇත. වල්ගය කෙලවර හා ජම්බාලිය අසල පෘෂ්ඨීයව කළු පැහැ සලකුණු දෙකක් ඇත. උදරීයව ලා තැඹිලි හෝ ලා රෝස පැහැයක් ගන්නා අතර ගුද කෝරළයට ආසන්නව මෙම පැහැය තද ස්වභාවයක් ගනී. ගුද කෝරළයෙන් පසුව ඇති පෞච්ඡ උදරීය කොරළ 5ක් පමණ තද වශයෙන්ද වල්ගය කෙලවර මද වශයෙන්ද කළු පැහැයක් ගනී. මේ අතර ප්රදේශය අලංකාර නිල් වර්ණයක් ගනී. ශරීරයේ ඇති කොරළවල පිටුපසට වන්නට කුඩා තිතක් පිහිටයි. ශරීරය සුමට වන අතර හිසට සාපේක්ෂව ඉතා දිගැටිය. හිස ගෙලින් වෙන්වී නොමැති අතර ශරීරය පුරාවටම එකම විශ්කම්භයක් ඇති බව පෙනේ.වැඩුන සතෙකුගේ ශරීරය ජෙල් පෑනක බටයක් තරම්ය.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">අර්ධ පාංශුවාසී විශේෂයක් වන දෙපත් කළුවා සවස් කාලයේ හා පාන්දරට වඩා සක්රීයව දිවි ගෙවයි. දහවල් කාලයේදී ගල්, කොටන්, බුරුල් ශාක මුල්, කෘමි ගුල් හා වියළි කොළරොඩු ඇතුලත සැඟව සිටී. බුරුල් පස තුලට හාරාගෙන යෑමේ හැකියාවද ඇත. තම ප්රධාන ආහාරය ලෙස අනෙක් සර්පයන් ගොදුරු කර ගනී. විශේෂයෙන්ම පාංශුවාසී සර්ප විශේෂ වන කණඋල්ලන්, කෘමි බිත්තර හා ගැඬවිලුන් වැනි අපෘෂ්ඨවන්ශීන් මෙම විශේෂයේ ආහාර ලෙස හඳුනාගෙන ඇත. ශ්රී ලංකාවේ මැදරට හා පහතරට තෙත් , වියළි කළාපයේ ව්යාප්තව ඇත. කලබල වූ විට වේගයෙන් පලා යාමට උත්සාහ දරයි. එය අසාර්ථක වුවහොත් වල්ග කෙලවර ඉහලට ඔසවා දඟරයක් සේ සකසා දීප්තිමත් වර්ණ විදහාපායි. දෙපත් කළුවන් අණ්ඩජතාව මගින් ප්රජනනය සිදු කරයි. වරකට බිත්තර 2ත් 6ත් අතර සංක්යාවක් දමන අතර වැඩුන සතෙක් 30cm පමණ වේ. ඉන්දියානු ගහණය මීට වඩා විශාලව වැඩේ. IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ මෙම සර්ප විශේෂය තර්ජනයට ලක්වීමට ආසන්න / Near Threatened (NT) කාණ්ඩය යටතේ වර්ගීකරනය කරනු ලබයි.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">දෙපත් කළුවන් අයත් වන්නේ ඉලැපිඩේ (බොයී, 1827) කුලයේ පැරණි ලොව කොරල් සර්පයන් (Old World Coral Snakes) එනම් ආසියාතික සම්භවයක් සහිතව පරිණාමය වූ කොරල් සර්පයන් අයත්වන කැලියෝෆිස් /<i>Calliophis</i> (ග්රේ, 1834) ගණයටය. අදවනතුරුත් නිසි අද්යයනයකට ලක් නොවූ විශේෂ බොහොමයක් නියෝජනය කරන මෙම ගණය වර්ථමානය වන විට විශේෂ 11කින් සමන්විත වේ. <i>Calliophis</i> ගණය ශරීර ප්රමාණයෙන් කුඩා අර්ධ-පාංශු වාසී විශේෂ (උදා: <i>C.melanurus</i>, <i>C.maculiceps</i>) මෙන්ම විශාලව වැඩෙන භෞමික විශේෂ (උදා: <i>C.salitan</i>, <i>C.bivirgatus</i>) වලින්ද සමන්විත වේ. මින් දිගු විෂ ග්රන්ථි සහිත කොරල් සර්පයන් (Long-glanded Coral Snakes) වෛද්ය විද්යාත්මකව වැදගත් උග්ර විෂ සර්පයන් ලෙස වර්ග කරයි. මෑතකදී සොයාගනු ලැබූ ඉතා ප්රබල විෂ ධූලකයක් වන Calliotoxin පරිණාමය වී ඇත්තේද මෙම සර්පයන්ගේය. මෙතරම් ප්රබල විෂක් සහිත සර්පයන් සිටින ගණයක් නියෝජනය කලත් අද වනතුරුත් දෙපත් කළු විශේෂ දෙක මගින් කිසිදු මිනිස් මරණයක් වෛද්යවාර්තා වල සඳහන් නොවේ.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">මේ සඳහා බලපෑ හැකි කරුණු කිහිපයකි. ශරීර ප්රමාණයෙන් කුඩා සර්ප විශේෂ බැවින් විෂ ග්රන්ථි වල ප්රමාණයද ඉතා කුඩා වේ. එබැවින් දෂ්ටනයකදී ඇතුල් වන විෂ ප්රමාණයද ඉතා අවමය. ඉතා කුඩා හිසක් හා කුඩා විෂ දළ යුගලක් තිබීම නිසා දෂ්ටනයෙදී යාන්ත්රික කාර්යක්ෂමතාව ඉතා අවම වේ. රුධිර වාහිණී තුලට කෙලින්ම විෂ ඇතුල් කිරීමට තරම් සාර්ථක දෂ්ටනයක් කිරීමට ඇති සම්භාවිතාවද ඉතා අවමය. අනෙක් කරුණ නම් අප රටේ සිටින්නේ අර්ධ-පාංශු වාසී විශේෂ බැවින් මොවුන්ගේ විෂ පරිණාමය වී තිබිය හැක්කේ පාංශු වාසී ගොදුරු වලට අනුරූපවය. මීට හේතුව වන්නේ සර්පයන්ගේ හෝ වෙනත් විෂ ග්රන්ථි සහිත සතෙකුගේ විෂ පරිණාමය වන්නේ තමාගේ ප්රධාන ගොදුරු වලට අනුවය. උදාහරණයක් ලෙස Boiga ගණයේ මාපිලුන් රුක්වාසී ගොදුරු මත යැපෙන හෙයින් කුරුල්ලන්ට පමණක් විශේෂයෙන් බලපාන Denmotoxin නැමති ධූලකය[1] පරිණාමිකව හිමිවී තිබීම සැළකිය හැක. කෙසේ නමුත් දැනට වාර්තා වී ඇති <i>C.melanurus</i> විශේෂයේ දෂ්ටන හා ඒවායින් ඇතිවූ රෝග ලක්ෂණ සැලකීමේදී නිගමනය කල හැක්කේ මෙම සර්පයන් සතුව මද ස්නායුක විෂක් ඇතිබවය. 2007 වසරේ ඉන්දියාවේ මහාරාෂ්ඨ ප්රාන්තයේ සිදුවූ දෙපත් කළු දෂ්ටනයකින්[2] පසු ඇතිවූ රෝග ලක්ෂණ ලෙස දෂ්ටමුඛය කුඩා පිළිස්සුම් ලපයක් (minor burn mark) ලෙස පැවතීම, දෂ්ටකල ස්ථානය හිරි වැටී තිබීම, හා සුළු වශයෙන් ඉදිමීම (mild swelling) සඳහන් කොට ඇත. මීට අමතරව 1990 වසරේදී ආචාර්ය අන්ස්ලැම් දි සිල්වා විසින් පලකරන ලද විද්යා පත්රයකට[3] අනුව මෙම විශේෂය නිසා සිදුවූ දෂ්ටනයකින් වසා ගැටිති අවට වේදනාව වාර්තා වී ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">මෙම කරුණු සැලකීමට ගැනීමේදී පැහැදිළි වන්නේ මොවුන් වෛද්ය විද්යාත්මකව වැදගත් නොවන සර්ප විශේෂ ලෙසය. කෙසේද යත් සර්පයෙක් වෛද්ය විද්යාත්මක වැදගත් විශේෂයක් වීමට මිනිස් වාසස්ථාන අවට ව්යාප්තිය, විෂේ ප්රබලත්වය, වාර්ෂික දෂ්ටන හා මරණ අනුපාතය වැනි කරුණු සලකා බලන කල්හි ලක්වාසී දෙපත් කළුවන් දක්වන්නේ ඉතා අවම හා ශූන්ය දත්තයන්ය. ඒ හේතුව නිසාම මොවුන්ගේ විෂ ප්රබලත්වය මුල්කොටගෙන පරීක්ෂණ සිදුකිරීමට සම්පත් හා කාලය වෙන් කිරීමට පර්යේෂකයන් මැලි වෙනවා විය හැක. උග්ර විෂ සහිත සර්පයන් සිටින කාණ්ඩයක සිටින බැවින් හා විෂ ප්රබලත්වය සම්බන්ද නිසි පරීක්ෂණ වාර්තා නොමැති හෙයින් ඇතැම් පොත පත වල මොවුන්ද උග්ර විෂ සර්පයන් සේ උපකල්පනය කර වර්ග කර ඇත. මොවුන්ගේ විෂ තත්වය අනුව වර්ගකිරීමේදී ඇතිවන ප්රධාන ගැටලුව නම්, රෝග ලක්ෂණ අනුව මධ්යස්ථ විෂ(තුරිත විෂ) සර්පයෙක් සේ ඇතැමුන් සැලකීමද, ස්වභාවික දෂ්ටනකදී ශරීරගත විය හැකි විෂ මාත්රාව ඉතා අවම වීම නිසා උග්ර විෂ සර්පයෙකු වුවත් මරණීය නොවන රෝග ලක්ෂණ ඇතිවීමට ඇති හැකියාවය. මේ නිසා මොවුන් උග්ර විෂ හා මධ්යස්ත විෂ යන කාණ්ඩ දෙකෙහිම වර්ග කර ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><u>දෙපත් කළුවා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු</u></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) විශේෂ නාමය ග්රීක වචන දෙකක් වන "Melan" (කළු පැහැති යන අරුත) හා "Orus" (වල්ගය යන අරුත) යන්නෙන් සෑදී ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;">2) ශ්රී ලංකාවේ හමුවන කුඩාම Elapidae කුලයේ සාමාජිකයෙක් වීම</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කනිෂ්ක </span><br />
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-G0PidzPQTa8/XXxHzDNGVdI/AAAAAAAAEs8/ecy0PfRbIHQGU04tBbBidYZHsWAFHkfSwCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-G0PidzPQTa8/XXxHzDNGVdI/AAAAAAAAEs8/ecy0PfRbIHQGU04tBbBidYZHsWAFHkfSwCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus1.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-6i9tdQS1FEE/XXxIIXwHrTI/AAAAAAAAEtE/IzMe9wPuHqwFKGPR6thT-GObajaBMXeUgCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-6i9tdQS1FEE/XXxIIXwHrTI/AAAAAAAAEtE/IzMe9wPuHqwFKGPR6thT-GObajaBMXeUgCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-paE-oaHVDSs/XXxI1CvGJvI/AAAAAAAAEtQ/V8a3TasQU0EebDtMC16j7eX-F2bjPkgFgCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-paE-oaHVDSs/XXxI1CvGJvI/AAAAAAAAEtQ/V8a3TasQU0EebDtMC16j7eX-F2bjPkgFgCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-sbvFbZ4Fowo/XXxJLDqyt1I/AAAAAAAAEtY/S1rZcFr1IH0LtHQXybU9trzEQ8hEFLnjQCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-sbvFbZ4Fowo/XXxJLDqyt1I/AAAAAAAAEtY/S1rZcFr1IH0LtHQXybU9trzEQ8hEFLnjQCLcBGAsYHQ/s1600/C.melanurus4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-55608346832509610742019-06-05T19:31:00.001-07:002019-07-24T20:56:48.078-07:00Cuvier's Shieldtail/කුවියර්ගේ වල්ගා ඇබයා (Rhinophis philippinus-Cuvier, 1829)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Peters' Philippine Earth Snake </td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#rpdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="rpdemo">
Typhlops philippinus CUVIER 1829: 74<br />
Rhinophis Philippinus — DUMÉRIL & BIBRON 1854: 154<br />
Rhinophis planiceps PETERS 1861: 17<br />
Rhinophis planiceps — BEDDOME 1886: 6<br />
Rhinophis planiceps — BOULENGER 1893: 141<br />
Rhinophis planiceps — WALL 1921: 36<br />
Rhinophis philippinus SMITH 1943: 91<br />
Rhinophis philippinus — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 139<br />
Rhinophis philippinus — WICKRAMASINGHE et al. 2009<br />
Rhinophis philippinus — WALLACH et al. 2014: 651
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-zne7nXJ91Ws/XTCw6koe86I/AAAAAAAAEow/oXP7nxPy8r0zrnJilcZn4DQ3a3RePiyCQCLcBGAs/s1600/IMG_8878.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1174" data-original-width="1600" height="468" src="https://1.bp.blogspot.com/-zne7nXJ91Ws/XTCw6koe86I/AAAAAAAAEow/oXP7nxPy8r0zrnJilcZn4DQ3a3RePiyCQCLcBGAs/s640/IMG_8878.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-3Ki27Jl6R2M/XPh65MYjAxI/AAAAAAAAEks/F823erojDWEYjagAMXZjjeoZqO5-un-iACLcBGAs/s1600/R.philippinus%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="129" data-original-width="626" src="https://1.bp.blogspot.com/-3Ki27Jl6R2M/XPh65MYjAxI/AAAAAAAAEks/F823erojDWEYjagAMXZjjeoZqO5-un-iACLcBGAs/s1600/R.philippinus%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<span style="font-size: large;">Rhinophis philippinus යන විද්යානාමය ඇසූ සැනින් ඔබට සිතෙනවා ඇති ශ්රී ලංකාවට ආවේණික සත්වයෙක් වුවත් පිලිපීනයට සම්බන්ද කර විශේෂ නාමය ලබා දී ඇත්තේ කවර හේතුවක් නිසාද යන්න. කුවියර්ගේ වල්ගා ඇබයා 1829 දී ප්රංශ ජාතික සත්වවෙදියෙක් වූ ජෝර්ජ් කුවියර් විසින් විදු ලොවට එක් කරන්නේ දර්ශක නිදර්ශකය එකතුකළ ස්ථානය වැරදි ලෙස පිලිපීනය ලෙස නම් කර තිබියදීය. කෙසේ නමුත් අදාළ නිදර්ශක යොදාගනිමින් 1861 දී පීටර්ස් විසින් <i>Rhinophis planiceps</i> ලෙස නව විශේෂයක්ද විස්තර කර ඇත. අද වන විට එය සමරුත් නාමයක් ලෙස සැලකුවත් ඇතැම් මුලාශ්ර වල Peter's Philippine Earth snake ලෙස නම සඳහන් වීමට හේතුව මෙයය. එලෙස පිලිපීනයට ආවේණික යැයි සැලකු කුවියර්ගේ වල්ගා ඇබයාගේ ව්යාප්තිය ශ්රී ලංකාවට සීමාවූ බවට නිවැරදි වන්නේද</span><span style="font-size: large;"> පීටර්ස්ගේ පළකිරීම තුලින්ය. </span><br />
<span style="font-size: large;"></span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">රෝම්බ්ස් ආකාරයෙන් ඇති සුමුදු කොරළ, උල් වූ හිස හා ඇබයක් වැනි වල්ගය යන ලක්ෂණ වලින් පහසුවෙන් හඳුනාගත හැකි මෙම සර්ප විශේෂය මධ්යම කඳුකරයේ හා සබරගමුව පළාතේ මුහුදු මට්ටමේ සිට 300 - 900 අතර ප්රදේශයන්ගේ ව්යාප්තව ඇත. දුඹුරු, දම් හෝ නිල් මිශ්ර කළු පැහැයක් පෙන්වයි. වල්ග පලිහ ගෝලාකාර ඇබයක් සේ සැකසී ඇත. මෙම කොටසේ ප්රෂ්ඨීයව කුඩා නෛතල්යක් වැනි නෙරුම් වල්ග අබයේ කෙලවර සිට මධ්ය දක්වා පිහිටයි. පාංශු වාසී සංචරනයටම පරිණාමිකව හිමි වූ උල් හිස බුරුල් පස තුලින් හාරා යෑමට උපකාරී වේ. දිවියෙන් වැඩි කලක් පාංශු වාසීව සිටින බැවින් අනෙක් සර්පයන්ගේ මෙන් අක්ෂි පිහිටා නොමැත. පාරගම්ය පටලයක් වැනි කොරළයකින් එය වැසී ඇත. පැහැදිළි ගෙලක් රහිතය. </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ගැඩවිලුන් ප්රධාන වශයෙන් ආහාරයට ගනී. වර්ෂාවත් සමග පොළව මතුපිටට පැමිණෙනු දැකිය හැක. ගෙවතු, කෘෂි භූමි හා වනාන්තර මෙන්ම තෘණ භූමි වල හමුවේ. නිසාචර සත්ව විශේෂයක් වේ. අන්ඩජලාබුජ තාව මගින් පැටව් බිහිකරන මෙම සතුන් වරකට පැටවුන් 2- 5ත් අතර බිහිකරයි. වැඩුන සතෙක් 25cm පමණ වේ. කලබල වූ විට ගුලිවී හිස සඟවා ගනී. කිසිවිටෙකට සපා කෑමට තැත් නොකරයි. මනිසා හා නිතර නොගැටුනත් පස් කැපීම , කෘෂි භූමි පිළියෙළ කිරීම් වැනි ක්රියාකාරකම් මෙම සතුන්ගේ පැවැත්මට ඇති තර්ජන සේ සැළකිය හැක. මේ වන විට රතු දත්ත සටහනේ වඳ වීමේ අවදානමට ලක් වූ සර්ප විශේෂයක් (Endangered) ලෙස නම්කොට ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">කුවියර්ගේ වල්ගා ඇබයා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<span style="font-size: large;">පරිණාමිකව ඉරි වකුටුල්ලා (<i>Rhinophis phillipsi</i>-Nicholls, 1929) හා කලු වකුටුල්ලා (<i>Rhinophis melanogaster</i>-Gray, 1858) හට ලගම නෑකම් දක්වයි </span><br />
<div>
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><span style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: "helvetica neue" , "helvetica" , "arial" , sans-serif;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span></span><br />
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-dvr-S8XrlIE/XTCz_-qckmI/AAAAAAAAEpI/dKgL6opm97QXIAOfSXX_jNvoN5EqmjWWACLcBGAs/s1600/IMG_7700.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-dvr-S8XrlIE/XTCz_-qckmI/AAAAAAAAEpI/dKgL6opm97QXIAOfSXX_jNvoN5EqmjWWACLcBGAs/s1600/IMG_7700.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-FEXRYLVBVzQ/XTCzlVAXZII/AAAAAAAAEo8/_bl0YXH2FBIr5NlS80Ne5fjTndfM__xpQCLcBGAs/s1600/IMG_7711%2B-%2BCopy.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-FEXRYLVBVzQ/XTCzlVAXZII/AAAAAAAAEo8/_bl0YXH2FBIr5NlS80Ne5fjTndfM__xpQCLcBGAs/s1600/IMG_7711%2B-%2BCopy.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-Wac6DmGlJzI/XTCzypeqvTI/AAAAAAAAEpA/1OoBRVkDsncfkVCnYKvPk6bdlvatwDF9gCLcBGAs/s1600/IMG_7670.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-Wac6DmGlJzI/XTCzypeqvTI/AAAAAAAAEpA/1OoBRVkDsncfkVCnYKvPk6bdlvatwDF9gCLcBGAs/s1600/IMG_7670.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-45148898512542372702019-05-16T19:28:00.000-07:002019-05-17T05:03:41.171-07:00de Silva's Rough-sided Snake/දි සිල්වාගේ මැඩිල්ලා (Aspidura desilvai-Wickramasinghe et al, 2019)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#ardemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="ardemo">
Aspidura desilvai Wickramasinghe et al. 2019</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-GViiy9ecj3Q/XN4VLtuB4DI/AAAAAAAAEhA/ZxCgexoPSsw6-e6fajtdGLTn6g12dShCQCLcBGAs/s1600/A.desilvai1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1144" data-original-width="1600" height="456" src="https://2.bp.blogspot.com/-GViiy9ecj3Q/XN4VLtuB4DI/AAAAAAAAEhA/ZxCgexoPSsw6-e6fajtdGLTn6g12dShCQCLcBGAs/s640/A.desilvai1.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">දළව මැඩිල්ලාට හා රාවණාගේ මැඩිල්ලාට බොහෝ සෙයින් සමාන මෙම සර්ප විශේෂය ලෝක උරුම නකල්ස් කදුවැටියට පමණක් සීමාවී ඇත. කරාඹු හා මාදං අයත් Syzigium ගණයේ ශාක වලන් හෙබි ආවෘත වියන් සහිත වනාන්තර (Closed Canopy Forests) වල මෙම විශේෂය බහුලව දක්නට ඇත. කෙසේ නමුත් කොරළ වින්යාසය, ඇසේ සිට හොඹුව තෙක් ඇති දුර හා අක්ෂි විශ්කම්භයට අනුපාතය වැනි ලක්ෂණ මගින් රූපවිද්යාත්මකව සමාන අනෙක් මැඩිල්ලන්ගෙන් වෙන් කොට හදුනාගත හැක.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">කුඩා ප්රමාණයේ සිරුර සිලින්ඩරාකාර වන අතර පෘෂ්ඨීයව සුමට කොරළ වලින් වැසී පවතී. හිස පැහැදිළිව ගෙලින් වෙන් වී නොමැත. අන් සියලු මැඩිල්ලන්ගේ මෙන් හොඹුව උල් වූ හිසක් පිහිටයි. උඩු හා යටි තොල් කොරළ ලා කහ පැහැයක් ගන්නා අතර තද පැහැ සීමාවකින් වෙන්වී ඇත. ශරීරයේ පෘෂ්ඨීය පැහැය රතු දුඹුරු මිශ්ර වර්ණයකින් යුක්ත වේ. ශරීරයේ අපර දෙසට වන්නට මෙම පැහැය තද ගතියක් ගනී. මීට අමතරව තනි කළු පැහැයේ සතුන්ද හමුවී ඇත. සෑම කොරළයක කුඩා කළු පැහැ තිත් දක්නට ඇත. කේෂ කොරළ පෙළ දිගේ හා දෙපසින් අක්රමවත් හැඩයෙන් යුත් කළු පැහැ පුල්ලි පෙළක් ගෙලිහි සිට වල්ගය දක්වා දිවයයි. තවද ඇස පිටුපසින් ආරම්භවන දුඹුරු පැහැ රේඛාවක් ද්වී පාර්ශිකව ඉහත සඳහන් පුල්ලි පෙළට පහලින් වල්ගය තෙක් සම්පුර්ණයෙන් හෝ අසම්පූර්ණයෙන් දිවයයි. මෙම සර්ප විශේෂයේ ශරීර පැහැයද ව්යාප්ති ප්රදේශයේ ඇති හ්යුමස් බහුල රතු දුඹුරු ලැටසෝලික් පසෙහි (Reddish Brown Latasolic Soil) වර්ණයටද තරමක් සමානකමක් දක්වයි. උදරීය පැහැය ලා කහ පැහැයක් ගනී. කළු පැහැ අක්රමවත් සලකුණු එහි විසිරී ඇත. පිරිමි සතුන්ගේ ජම්බාලිය අසල කොරළ වල ගැටිති වැනි නෙරීම් පවතී.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span><span style="font-size: large;">නකල්ස් කඳුවැටියේ මුහුදු මට්ටමේ සිට 995m -1700m අතර උන්නතාංශ වලට සීමා වී ඇත. අර්ධ පාංශුවාසී විශේෂ වන මැඩිල්ලන්ගේ ප්රධාන ආහාරය ලෙස ගැඩවිලුන් ගොදුරු කරගැනීම, මෙම විශේෂයේද ප්රධාන ආහාරය ලෙස සැලකිය හැක. නව විශේෂයක් හේතුවෙන් වර්ගයා බෝකිරීම සම්බන්දයෙන් තොරතුරු දක්නට නොමැත. නමුත් අනෙක් මැඩිල්ලන් විශේෂ මෙන් අණ්ඩජතාව මගින් වර්ගයා බෝකිරීම සිදුකරන බව උපකල්පනය කල හැක. වැඩුනු සතෙක් 20cm තරම් දිගකින් යුක්ත වේ. ගැහැණු සතුන් පිරිමි සතුන්ට වඩා ශරීර ප්රමාණයෙන් විශාලය. මෙරටට ආවේණික විශේෂයක් නිසාත්, ඉතා කුඩා භූගෝලීය ප්රදේශයකට සීමා වී සිටීම නිසාත්, එම ප්රදේශයේ ඇති සංචාරක ව්යාපාර මුල්කොට ගෙන සිදුවන වන විනාශය හේතුවෙන් තර්ජනයට ලක්වූ විශේෂයක් ලෙස සැලකිය හැක. </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">කොරළ වින්යාසය</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Mid Body Scale Rows/මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල : 15</span><br />
<span style="font-size: large;">Ventral/උදරීය : 124-139</span><br />
<span style="font-size: large;">Sub-caudal/පෞච්ඡ උදරීය : 16-29 බෙදී නැත/Undivided</span><br />
<span style="font-size: large;">Anal Plate/ගුද කෝරලය : බෙදී නැත/Undivided</span><br />
<span style="font-size: large;">Supralabial/උඩුතොල් : 6 (4 ඇස ස්පර්ශ කරයි)</span><br />
<span style="font-size: large;">Loreal/ලෝරියල් කොරල : 0</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span><u><span style="font-size: large;"><b>දි සිල්වාගේ මැඩිල්ලා සම්බඳ විශේෂ කරුණු</b></span></u><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) ශ්රී ලංකාවේ හිටපු කෞතුකාගාර අධ්යක්ෂක වරයෙක් වූ හේමසිරි දිසිල්වා මහතාට ගෞරවයක් ලෙස විශේෂ නාමකරණය සිදුකර ඇත.</span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-RjenrsOnaEs/XN4VdY208yI/AAAAAAAAEhI/JQmood3EypM_sLRRNEFuQ4X4hG2ZC4RJgCLcBGAs/s1600/A.desilvai2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-RjenrsOnaEs/XN4VdY208yI/AAAAAAAAEhI/JQmood3EypM_sLRRNEFuQ4X4hG2ZC4RJgCLcBGAs/s1600/A.desilvai2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-Gm3bRH2AXQY/XN4WB3yV52I/AAAAAAAAEhQ/wuRp2-1M0RkQf55wVkkEpZz98Z9lo4_IgCLcBGAs/s1600/A.desilvai3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-Gm3bRH2AXQY/XN4WB3yV52I/AAAAAAAAEhQ/wuRp2-1M0RkQf55wVkkEpZz98Z9lo4_IgCLcBGAs/s1600/A.desilvai3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-pnTjOZHPHXQ/XN4Wyzj9reI/AAAAAAAAEhc/fAs3S8cU8h8VLxqHRSc9wm_kXl3aFe1dwCLcBGAs/s1600/A.desilvai4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-pnTjOZHPHXQ/XN4Wyzj9reI/AAAAAAAAEhc/fAs3S8cU8h8VLxqHRSc9wm_kXl3aFe1dwCLcBGAs/s1600/A.desilvai4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-67214776319617182852019-04-16T19:57:00.000-07:002019-12-26T20:28:23.146-08:00Boie's Rough-Sided Snake/ලේ මැඩිල්ලා (Aspidura brachyorrhos-Boie, 1827)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td>නිදි ගුල්ලා</td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#ardemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="ardemo">
Scytale brachyorrhos BOIE 1827: 517<br />
Aspidura scytale — WAGLER 1830: 191<br />
Calamaria scytale SCHLEGEL 1837 (fide SMITH 1943)<br />
Aspidura scytale — DUMÉRIL & BIBRON 1854: 128<br />
Aspidura scytale — JAN 1865<br />
Aspidura brachyorrhos — BOULENGER 1890<br />
Aspidura brachyorrhus — BOULENGER 1893: 311<br />
Aspidura brachyorrhos — WALL 1921: 204<br />
Aspidura brachyorrhos — SMITH 1943: 336<br />
Aspidura brachyorrhos — DAS 1996: 54<br />
Aspidura brachyorrhos — MATTISON 2007: 230<br />
Aspidura brachyorrhos — WALLACH et al. 2014: 58
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-SF8pmIspd94/XLaTqBHwnKI/AAAAAAAAEdc/nUUpIpheTL04iCc6m4x5_1rW8-KYdStvQCLcBGAs/s1600/A.brachyorrhos1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1184" data-original-width="1600" height="472" src="https://1.bp.blogspot.com/-SF8pmIspd94/XLaTqBHwnKI/AAAAAAAAEdc/nUUpIpheTL04iCc6m4x5_1rW8-KYdStvQCLcBGAs/s640/A.brachyorrhos1.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">මැඩිල්ලන් විශේෂ අතුරින් ඉතා අලංකාර එක් විශේෂයක් වන ලේ මැඩිල්ලා මුහුදු මටමේ සිට 350-900m තරම් වූ ප්රදේශ වල ව්යාප්ත වී ඇත. රතු වර්ණයෙන් යුත් ශරීරය හේතුවෙන් ලේ මැඩිල්ලා යන නාමය ලැබී ඇති බව අපගේ විශ්වාසයයි. තෙතමනය සහිත හ්යූමස් පස, දිරායන කොළ රොඩු , කොටන් ආදිය තුල දිවි ගෙවයි. තේ වතු හා වනාන්තර ආශ්රිතව සුලබව හමුවේ. මෙරට සර්පයන් පිලිබඳ පර්යේෂණ සිදු කළ උරග විද්යාඥ Frank Wall මහතාට අනුව මහනුවර ප්රදේශයන්ගේ වැඩි ගහනයක් දක්නට ඇත.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">කුඩා ප්රමාණයේ සිරුර සිලින්ඩරාකාර වන අතර පෘෂ්ඨීයව සුමට කොරළ වලින් වැසී පවතී. හිස පැහැදිළිව ගෙලින් වෙන් වී නොමැත. අන් සියලු මැඩිල්ලන්ගේ මෙන් හොඹුව උල් වූ හිසක් පිහිටයි. ශරීර වර්ණය රතු පැහැයේ වර්ණ පරාසයකින් හමු වේ. කේෂ කොරළ පෙළ අසල ලා කහ හෝ තැඹිලි පැහැයෙන් යුත් රේඛාවක් නැට්ට දෙසට වන්නට පිහිටයි. මෙම රේඛාව මත කුඩා කළු පැහැ තිත් වැනි සළකුණු පෙළක් දිවයයි. ඇතැම් සතුන්ගේ මෙම තිත් පෙලට අමතරව ද්වීපාර්ශවිකව ද තිත් පෙළක් දක්නට ලැබේ. හිසේ අපර කොටසේ පෘෂ්ඨීයව කළු පැහැ පුල්ලි දෙකක් දක්නට ඇත. මෙම පුල්ලි දෙකට මැදිවූ තවත් පුල්ලියක් හිස මැදට වන්නට පිහිටයි. උදරීය පැහැය ලා කහ හෝ රතු මිශ්ර ලා කහ පැහැයක් ගනී. ඇතැම් සතුන්ගේ පෞච්ඡ උදරීය කොරල මත කළු පැහැ අක්රමවත් සලකුණු පිහිටයි. පිරිමි සතුන්ගේ ජම්බාලිය අසල කොරළ වල ගැටිති වැනි නෙරීම් පවතී.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">අර්ධ පාංශුවාසී විශේෂයක් වන ලේ මැඩිල්ලන්ගේ ප්රධාන ආහාරය ලෙස ගැඩවිලුන් ආහාරයට ගනී. අණ්ඩජතාව මගින් වර්ගයා බෝ කරන මෙම සතුන් වරකට බිජු 2-10 ත් අතර සංඛ්යාවක් දමයි. වැඩුනු සතෙක් 40cm තරම් දිගකින් යුක්ත වේ. ගැහැණු සතුන් පිරිමි සතුන්ට වඩා ශරීර ප්රමාණයෙන් විශාලය. තර්ජනයක් දැනුන විගස හිස තම ශරීරය තුල සඟවා නිසොල්මන්ව සිටින අයුරු නිරීක්ෂණය කොට ඇත. මෙරටට ආවේණික විශේෂයක් නිසාත් වන විනාශය හේතුවෙන් මොව්න්ගේ පරිසර පද්ධති අහිමිව යාම වැනි කරුණු නිසාත් IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ අවදානම් / Vulnerable (VU) කාණ්ඩය යටතේ වර්ග කරයි.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">කොරළ වින්යාසය</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Mid Body Scale Rows/මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල : 17</span><br />
<span style="font-size: large;">Ventral/උදරීය : 134-159</span><br />
<span style="font-size: large;">Sub-caudal/පෞච්ඡ උදරීය : 24-39 බෙදී නැත/Undivided</span><br />
<span style="font-size: large;">Anal Plate/ගුද කෝරලය : බෙදී නැත/Undivided</span><br />
<span style="font-size: large;">Supralabial/උඩුතොල් : 6 (4 ඇස ස්පර්ශ කරයි)</span><br />
<span style="font-size: large;">Loreal/ලෝරියල් කොරල : 0</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<b><u><span style="font-size: large;">ලේ මැඩිල්ලා සම්බඳ විශේෂ කරුණු</span></u></b><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) පළමුවරට විද්යාත්මකව විස්තර කරනු ලැබූ මැඩිල්ලන් විශේෂය වීම.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">2) ග්රීක බසින් බෙදී ආ වචන දෙකක් යොදාගනිමින් විශේෂ මට්ටමේ නාමකරණය සිදු කොට ඇත. "කෙටි" යන තේරුම ඇති "brachus" හා වල්ගය යන තේරුම ඇති "orrhos"</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-umWTws62dzU/XLaVZFQjvrI/AAAAAAAAEdo/PoSisvlIy2opNvHhfC_BLfriWd2I2zjZACLcBGAs/s1600/A.brachyorrhos2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-umWTws62dzU/XLaVZFQjvrI/AAAAAAAAEdo/PoSisvlIy2opNvHhfC_BLfriWd2I2zjZACLcBGAs/s1600/A.brachyorrhos2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-Vl8KGOrxF_c/XLaVpW33xNI/AAAAAAAAEdw/_ZikTA4UOpUu6PDGQkluSizPYiZocUpOQCLcBGAs/s1600/A.brachyorrhos3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-Vl8KGOrxF_c/XLaVpW33xNI/AAAAAAAAEdw/_ZikTA4UOpUu6PDGQkluSizPYiZocUpOQCLcBGAs/s1600/A.brachyorrhos3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-0_GjZ_98Q24/XgWIO6pmMxI/AAAAAAAAE9E/bgC5EkpScB468TZGqnmj993aZjWG4WphgCLcBGAsYHQ/s1600/A.brachyorrhos4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-0_GjZ_98Q24/XgWIO6pmMxI/AAAAAAAAE9E/bgC5EkpScB468TZGqnmj993aZjWG4WphgCLcBGAsYHQ/s1600/A.brachyorrhos4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-11242346889680390882018-11-14T18:56:00.002-08:002020-08-02T11:17:24.826-07:00Dog-Faced Water Snake/කුණුදිය කලුවා (Cerberus rynchops-Schneider, 1799)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>South Asian Bockadam</td>
<td></td>
<td>Uppu-eri Pambu</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#lodemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="lodemo">
Hydrus rynchops SCHNEIDER 1799: 246<br />
Hydrus cinereus SHAW 1802<br />
Coluber cerberus DAUDIN 1803: 167<br />
Python rhynchops — MERREM 1820: 90<br />
Homalopsis cerberus — FITZINGER 1826<br />
Homalopsis molurus H. BOIE 1826<br />
Homalopsis rhynchops — BOIE 1827<br />
Cerberus cerberus — CUVIER 1829<br />
Cerberus cinereus — CANTOR 1839<br />
Homalopsis rhinchops (sic) — CANTOR 1847<br />
Cerberus rhynchops — GÜNTHER 1864: 279<br />
Cerberus rhynchops — ANDERSON 1871: 179<br />
Hurria rynchops — STEJNEGER 1907: 304<br />
Hurria rynchops — MERTENS 1930<br />
Cerberus rynchops — SMITH 1930<br />
Cerberus rynchops rynchops — LOVERIDGE 1948<br />
Cerberus rhynchops [sic]— BOULENGER 1894: 84<br />
Cerberus rhynchops — WALL 1921: 257<br />
Cerberus rynchops — SMITH 1943<br />
Cerberus rhynchops — HENDRICKSON 1966<br />
Cerberus rynchops — MANTHEY & GROSSMANN 1997: 331<br />
Cerberus rynchops — COGGER 2000: 619<br />
Cerberus rynchops — COX et al. 1998: 39<br />
Cerberus rhynchops — MURTHY 2010<br />
Cerberus rynchops — MURPHY & VORIS 2014: 12<br />
Cerberus rynchops — WALLACH et al. 2014: 155
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-2q8I4GFxWoo/XycAS4ZK16I/AAAAAAAAFSs/PKyMigQv8oA0_RusjZ5oc8lRXd78TNmpQCLcBGAsYHQ/s1600/C.rynchops5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="480" src="https://1.bp.blogspot.com/-2q8I4GFxWoo/XycAS4ZK16I/AAAAAAAAFSs/PKyMigQv8oA0_RusjZ5oc8lRXd78TNmpQCLcBGAsYHQ/s640/C.rynchops5.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-LMkY50Ymod8/W-44-FeiFPI/AAAAAAAAENs/Hsqfn4VOnaI2JuxXFxKXinHTZp28mTE7QCLcBGAs/s1600/C.rynchops%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="130" data-original-width="626" src="https://4.bp.blogspot.com/-LMkY50Ymod8/W-44-FeiFPI/AAAAAAAAENs/Hsqfn4VOnaI2JuxXFxKXinHTZp28mTE7QCLcBGAs/s1600/C.rynchops%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="background-color: #666666;"><br /></span>
<div style="margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
<span style="background-color: #666666; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">ශ්රී ලංකාවේ හමුවන හෝමලොප්සිඩාවන් අතරින් සුලබවම හමුවන විශේෂය වන්නේ කුණු දිය කළුවන්ය. කඩොලාන ආශ්රිත පරිසර පද්ධති වල සමතුලිතතාව රැකගැනීමට ඉමහත් සේවයක් ඉටු කරන මෙම විශේෂය ශ්රී ලංකාවේ වෙරළ සීමාව ආශ්රිතව පමණක් ව්යාප්ත වී සිටීම නිසා බොහෝ පිරිසක් මෙම සර්ප විශේෂය නිසි ආකාරව හඳුනන්නේ නැත. පැහැදිළි කීලකයක් සහිත රළු කොරළ වලින් සෑදුනු පෘෂ්ඨිමත් සිරුරක් සහිතය. ගෙලින් පැහැදිලිව වෙන්වන හිස අපරව වඩා පුළුල්ව පිහිටයි. හිසට සාපේක්ෂව කුඩා අක්ෂි හිසෙහි මදක් පෘෂ්ඨීයව හොඹුවේ සිට මද දුරකින් පිහිටයි. හොඹුව අක්ෂි මට්ටමට පහලින් හා ඉදිරියට නෙරා පිහිටීම හේතුවෙන් ඉංග්රීසි බසින් Dog-faced Watersnake ලෙස හඳුන්වයි. ඇස අසලින් ආරම්භ වන තද පැහැති රේඛාවක් ගෙල දෙසට වැන්නව දිව යයි. හිසෙහි කොරළ ඉතා කුඩා ප්රමාණයෙන් කැටිව (fragmented) පවතී. ශරීර වර්ණය තද කළු-දුඹුරු පැහැයේ සිට ලා දුඹුරු-ඔලිව් පැහැයට ඇති වර්ණ පරාසයකින් හමුවේ. ශරීරයේ හරස් අතට වූ කළු පැහැ අක්රමවත් හරස් පටි දක්නට ඇත. ලා පැහැති සතුන්ගේ මෙම හරස්පටි පැහැදිළිව දක්නට ඇත. උදරීය පැහැය සත්වයාගෙන් සත්වයාට වෙනස් වේ.ඇතැම් සතුන්ගේ උදරීය පැහැය ලා කළු පමණක් වේ. තවද ලා කළු උදරීය කොරළ දෙපස සුදු හෝ ක්රීම් පැහැති පුල්ලි දක්නට ඇති සතුන්ද හමු වී ඇත. තනි ක්රීම් පැහැයෙන් යුත් උදර දරන නිදර්ශකද ඉන්දියාවෙන් වාර්තාවී ඇත.</span><br />
<span style="background-color: #666666;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">ප්රධාන වශයෙන් නිසාචර සර්පයකු වන අතර ගොම්මන් කාලයේ ක්රියාශීලී වේ. උදම් රළ සහිත ගංගා, කිවුල් ජල හා මඩ සහිත පරිසර පද්ධති , කඩොලාන පරිසර , ගංගා මෝය කට ආශ්රිතව වාසය කිරීමට ප්රිය කරයි. නොගැඹුරු මුහුදේ වෙරළාසන්නවද හමුවන බව Cantor, Haly හා Fowler යන සත්ව විද්යාඥයින් පවසා ඇත.ඉතා හොඳින් ජලයේ පිහිනීමට හැකියාවක් ඇත. ආහාර ලෙස ප්රධාන වශයෙන් මත්ස්යන් මත යැපෙන අතර ඉස්සන්, කකුළුවන් වැනි ක්රස්ටේසියාවන් ද ගෙම්බන් වැනි උභයජීවින්ද ආහාරයට ගනී. අණ්ඩජලාබුජ තාව මගින් වරකට පැටවුන් 6 - 30ක් පමණ බිහිකරයි. උපතේදී පැටවුන් සෙ.මී 15 - 20 අතර වන අතර අඩි 2 - 3ක් පමණ විශාවලව වැඩේ. තර්ජනයක් දැනුන විගස වූවිට පිඹින ශබ්දයක් නිකුත්කරන නමුත් සපාකෑමට පෙළඹෙන්නෙ කලාතුරකිනි. අනෙකුත් මෙන් මුඛයේ උඩු භාහුවේ පිටුපසට වන්නට විකරණය වූ Opisthoglyph වර්ගයේ දළ පිහිටා ඇත. සුළු විෂ සර්පයෙකු සේ වර්ග කරයි. ධීවර කර්මාන්තයේ නියැලෙන්නන්ගේ දැල් හා අනෙක් ආම්පන්න වල පැටලී සිටින සතුන් මුහුදු සර්පයන් ලෙස වැරදි අවබෝධයෙන් මරා දැමීම සිදු වේ. නමුත් තවමත් අප රටේ මොවුන්ගේ හොඳ ගහනයක් ඇති බැවින් IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ මෙම සර්ප විශේෂය Least Concern (LC) කාණ්ඩය යටතේ වර්ගීකරනය කරනු ලබයි.</span></span><br />
<span style="background-color: #666666;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">කුණු දිය කළුවා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු</span></span><br />
<span style="background-color: #666666;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">1) Cerberus ගණ නාමය මෙම සර්පයන්ගේ හිසෙහි ස්වභාවය හේතුවෙන් යොදා ඇත. ග්රීක දේවකථා ශාස්ත්රය අනුව Cerberus යනු මළවුන්ගේ ලෝකයට යන ද්වාරය මුර කරන ඔලු තුනකින් යුත් සුනඛයෙක්ය. අතීත ග්රීක බසින් Rhunchos හා ops යනු හොඹුව හා මුහුණ යන අර්ථයන් වේ.</span></span><br />
<span style="background-color: #666666;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">2) South Asian Bockadam යන නම තෙලුගු බසින් "bukkaḍamu" යන වචනයෙන් සෑදී ඇත. මෙහි තේරුම වන්නේ "දියෙහි සිටින සර්පයා" යන්නයි.</span></span><br />
<span style="background-color: #666666;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">3) ඉන්දු-චීන අර්ධද්වීපයේ දී පරිනාමය වූ මෙම සර්ප විශේෂයේ නූතන පොදු ආදිතමයා (Recent Common Ancestor) වසර මිලියන 13.8 කට පමණ පෙර මයෝසීන යුගයේ වාසය කර ඇත.</span></span><br />
<span style="background-color: #666666;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">4) 1796 දී Patrick Russell විසින් අඳින ලද රූප සටහනක් දර්ශක නිදර්ශකය ලෙස යොදා ගනිමින් 1799දී ෂ්නෛඩර් විසින් පළමුව විද්යාත්මකව විස්තර කොට ඇත.</span></span><br />
<span style="background-color: #666666;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">5) Cerberus ගණයේ සර්පයන් භාහිර රූප විද්යාව මගින් පමණක් වෙනකොට හඳුනාගැනීම අපහසු වූ හේතුවෙන් කුණු දිය කළුවා 1799 සිට මේ වන තෙක් 11 වතාවක් වෙනස් සර්ප විශේෂයක් ලෙස විස්තරකොට ඇත.</span></span><br />
<span style="background-color: #666666;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span></span><br />
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: helvetica, arial, sans-serif;">
<br /></div>
</div>
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-NHqnJIcFRGI/W-473Evo5SI/AAAAAAAAEOA/ZHBv0GS3heUA4wvq6H9x4AiQoaQips_YACLcBGAs/s1600/C.rynchops2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-NHqnJIcFRGI/W-473Evo5SI/AAAAAAAAEOA/ZHBv0GS3heUA4wvq6H9x4AiQoaQips_YACLcBGAs/s1600/C.rynchops2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-WE0as0arPsQ/W-49IAHJfoI/AAAAAAAAEOI/UgFtsVGBdKEyNmrTKOZFE1tig6ezBx9vgCLcBGAs/s1600/C.rynchops3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-WE0as0arPsQ/W-49IAHJfoI/AAAAAAAAEOI/UgFtsVGBdKEyNmrTKOZFE1tig6ezBx9vgCLcBGAs/s1600/C.rynchops3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-ZgZyt615RCM/W-49wyAgK5I/AAAAAAAAEOQ/5YcquNQmF0EC2HUos7JX5Bb0kGi6_xf-wCLcBGAs/s1600/C.rynchops4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-ZgZyt615RCM/W-49wyAgK5I/AAAAAAAAEOQ/5YcquNQmF0EC2HUos7JX5Bb0kGi6_xf-wCLcBGAs/s1600/C.rynchops4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-tO81yryvAl0/XycAuSyRhRI/AAAAAAAAFS0/sC-F3omaYLsknCORyhNXcfszCctbkAKAgCLcBGAsYHQ/s1600/C.rynchops6.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-tO81yryvAl0/XycAuSyRhRI/AAAAAAAAFS0/sC-F3omaYLsknCORyhNXcfszCctbkAKAgCLcBGAsYHQ/s1600/C.rynchops6.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-SS7B_enofgU/W-45pipUhHI/AAAAAAAAEN4/V6cENvaGS4YcDFNwzCsewbgfTQhGQaTPQCPcBGAYYCw/s1600/DSCN9735.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-SS7B_enofgU/W-45pipUhHI/AAAAAAAAEN4/V6cENvaGS4YcDFNwzCsewbgfTQhGQaTPQCPcBGAYYCw/s1600/DSCN9735.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-48946312603081651922018-08-15T21:42:00.001-07:002020-04-18T04:27:44.200-07:00Flowery Wolf Snake/මල් රදනකයා (Lycodon anamallensis-Günther, 1864)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Colombo Wolf Snake</td>
<td>කුණු මී කරවලා</td>
<td>Veettu Pambu, Nai Pambu</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#lodemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="lodemo">
Lycodon aulicus ‘typica’ – Wall, 1909<br />
Ophites anamallensis – Wall, 1923<br />
Lycodon osmanhilli Taylor, 1950<br />
Lycodon cf. aulicus morph2 – Ganesh & Chandramouli, 2011 Lycodon aulicus (in part.) Wallach et al. (2014)</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-vPtnJQsVGkE/XJS-4TIIzDI/AAAAAAAAEa0/jL8aTX4ctJUPTiQVscuqb92lKPykNsrdACLcBGAs/s1600/L.anamallensis7.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="480" src="https://2.bp.blogspot.com/-vPtnJQsVGkE/XJS-4TIIzDI/AAAAAAAAEa0/jL8aTX4ctJUPTiQVscuqb92lKPykNsrdACLcBGAs/s640/L.anamallensis7.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-O-04fCHfpyQ/W3TnW_-vi_I/AAAAAAAAD14/r5G6yyEJX3kxHlrbjxMbgmaSPV-xck5QQCLcBGAs/s1600/L.anamallensis%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="130" data-original-width="626" src="https://4.bp.blogspot.com/-O-04fCHfpyQ/W3TnW_-vi_I/AAAAAAAAD14/r5G6yyEJX3kxHlrbjxMbgmaSPV-xck5QQCLcBGAs/s1600/L.anamallensis%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">වසර 68ක් පුරාවට මෙරටට ආවේණික විශේෂයක් ලෙස සලකන ලද මල් රදනකයා ඉතා සුලබව හමුවන සර්පයෙකි. ප්රාථමික දන්ත වින්යාසයක් පමණක් ඇති රදනකයන්ට එම නම හිමිව ඇත්තේ මුඛයේ ඌර්ධවහනුක භාහුවේ (maxillary jaw) හා අධෝහනුක භාහුවේ (mandible jaw) පෙර දෙසට වන්නට සාපේක්ෂව විශාලනය වූ දත් පිහිටීම හේතුවෙන්ය. නමුත් ඉංග්රීසි භාෂාවට අනුව Lycodon ගණයේ සර්පයන් Wolf Snakes ලෙස හඳුන්වන්නේ මෙම විශාලනය වූ දත් වෘකයෙකුගේ විශාලනය වූ රදනක (Canines) දත් මෙන් දිස්වන හේතුවෙන්ය. රූපවිද්යාත්මකව අළු රදනකයාට බොහෝ සෙයින් සමාන වුවත් ශරීර වර්ණ රටා හොඳින් නිරීක්ෂණය කිරීම තුලින් මෙම සර්ප විශේෂය වෙන්කොට හඳුනාගත හැක. මොවුන් ප්රධාන වර්ණරූපී ආකාර දෙකකින් හමුවේ. එනම් ශරීරයේ කිසිදු වෛරමක් නොමැති සත්වයන් හා වෛරම් ඇති සත්වයන් ලෙසයි. වෛරම් ඇති සත්වයින්ගේ ශරීරයේ ප්රෂ්ඨීයව සුදු/ක්රීම්/කහ පැහැති පුල්ලි 20ක් පමණ පිහිටයි. එසේ පුල්ලි පිහිටන සත්වයින්ගේ පාර්ශවික දේහයේ කිසිදු සලකුණක් නොපිහිටයි. වර්ණ රූපී ආකාර දෙකම දුඹුරු පැහැයේ තද පැහැයේ සිට ලා පැහැයට ඇති වර්ණ පරාසයකින් බහුලව හමු වේ. මීට අමතරව අලු,රතු මිශ්ර දුඹුරු , කහ මිශ්ර දුඹුරු වැනි වර්ණ වලින්ද හමුවේ.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">පැහැදිලිව ගෙලෙන් වෙන් වී පෙනෙන හිස පැතලි ස්වභාවයක් ගන්නා අතර පෙයාස් ගෙඩියක හැඩයක් ගනී. කලබල වූ විට හිස තවත් පැතලි කරගන්නා හේතුවෙන් එවන් අවස්තාවක වඩා ත්රිකෝණාකාර හැඩයක් ගනී. උඩු තොල් සෑම විටම සුදු හෝ ක්රීම්/කහ පැහැතිය. ශරීර වර්ණයට සමාන දුඹුරු පැහැති පුල්ලි මෙම සුදු පැහැති උඩුතොල් කොරල වල පැහැදිලිව දක්නට ඇත. සිරස් කනීණිකාවක් සහිත අක්ෂි තද කලු පැහැයෙන් දිස්වේ. නිසාචර සර්ප විශේෂයක් වන මල් රදනකයින් තම ගොදුරු සොයා මිනිස් වාසස්ථාන වලට නිතර ඇතුල් වේ. අළු රදනකයා මෙන්ම රළු සිරස් ප්රෂ්ඨ දිගේ ඉහලට ගමන් කිරීමට සුවිශේෂ හැකියාවක් ඇත. දහවල් කාලයේදී කුඩා බිත්ති කුහර, දිරා යන ලී කොටන් , නිවාස තුල ඇති මල් පෝච්චි, ලී මඩු වැනි ස්ථාන වල දවස ගත කරන නමුත් සැන්දෑ හා රාත්රී කාලයේදී වඩා ක්රියාකාරී වේ. ඉතා පරීක්ෂාකාරී සර්ප විශේෂයක් වන මොවුන් අනතුරක් දැනුන විගස දඟරයක් ගැසී ආරක්ෂක ඉරියව්වකට ශරීරය සකසා ගනී. ඇතැම් අවස්තාවල ශරීරය දරනයක් ගසා හිස ඒ තුල සඟවා ගනී. නිදහස් අතින් අල්ලාගත්විට සපා කෑමට පෙළබේ. කෙසේ නමුත් අළු රදනකයින් තරම් සපා කෑමට නොපෙළඹෙන විශේෂයක් ලෙස සලකයි.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">මල් රදනකයින් අණ්ඩජතාව මගින් ප්රජනනය සිදු කරයි. උපතේදී පැටවෙක් 14cm තරම් දිග වන අතර 50cm දක්වා වර්ධනය වේ. ප්රධාන වශයෙන් භෞමික සර්පයෙකි. දිවයින පුරා මුහුදු මට්ටමේ සිට 350m පමණ වන්නට වෙරළාසන්නව හා වියළි කලාපයේ බහුලව ව්යාප්තියක් දක්වයි. ප්රදාන ආහාරය ලෙස හූනන් හා සිකනලුන් වැනි කුඩා උරගයින් ගොදුරු කරගනු දැකිය හැක. මොවුන්ට ඇති ප්රධානම තර්ජනය වන්නේ මිනිසා සහ සුරතල් සතුන් ලෙස ඇතිකරන සත්වයන්ය. සුදු පැහැති වෛරම් නිසා උග්ර විෂ කරවැලෙක් ලෙස වැරදි අවබෝදයකින් බොහෝ අවස්තාවලදී මොවුන්ට මිනිසා අතින් ජීවිතයෙන් වන්දි ගෙවීමට සිදුවේ. මීට අමතරව නිවාස වල ඇති කරන බළලුන් වැනි ගෘහස්ත සත්වයන් අතින් බහුලව මොවුන්ගේ ගහනයට තර්ජනයක් එල්ල වේ. දැඩි ලෙස සිදුවන වන විනාශය ද මොවුන්ට ඇති තර්ජනක් ලෙස සඳහන් කල හැක. ඉන්දියානු උපමහාද්වීපය තුල අළු රදනකයන්ගේ විශේෂ සංකීර්ණතාවක් (Species Complex) බොහෝ කලක් සිට දැකගත හැකිවුන බැවින් , ඒ පිළිබඳව 2018දී ප්රකාශිත පර්යේෂණ පත්රයකට අනුව ඇල්බට් ග්යුන්තර් විසින් 1864දී බටහිර ඝාත් ප්රදේශයෙන් සොයාගත් Lycodon anamallensis යන විශේෂය හා 1950දී ශ්රී ලංකාවෙන් සොයාගන්නා ලද Lycodon osmanhilli යන විශේෂය එකම විශේෂයේ සතුන් ලෙස සොයා ගන්නා ලදී. 2012 IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ මෙම සර්ප විශේෂය Least Concern (LC) කාණ්ඩය යටතේ වර්ගීකරනය කරනු ලබයි. </span><br />
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#demo1" data-toggle="collapse" type="button">Scalation/කොරල වින්යාසය</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="demo1">
<span style="color: black;">Mid Body Scale Rows/මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල : 17</span><br />
<span style="color: black;">Ventral/උදරීය : 187</span><br />
<span style="color: black;">Sub-caudal/පෞච්ඡ උදරීය : 68 බෙදී ඇත/Divided</span><br />
<span style="color: black;">Anal Plate/ගුද කෝරලය : බෙදී ඇත/Divided</span><br />
<span style="color: black;">Supralabial/උඩුතොල් : 9 (3,5 ඇස ස්පර්ශ කරයි)
Loreal/ලෝරියල් කොරල : 1
</span><br />
<span style="color: black;"><br /></span></div>
</div>
<u><span style="font-size: large;">මල් රදනකයා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </span></u><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) මෙම විශේෂයේ දර්ශක නිදර්ශකය ඉන්දියාවේ බටහිර ඝාත්හි Anamallay කඳුවැටිය (Anamallay Hills - Western Ghats) ආශ්රිතව හමුවූ බැවින් anamallensis ලෙස විශේෂ නාමකරණය සිදුකර ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">2) 1950 සිට 2018 දක්වා <i>Lycodon osmanhilli</i> යන විද්යාත්මක නමින් ශ්රී ලංකාවට ආවේණික සර්පයෙක් ලෙස සලකන ලදී.</span>
<span style="font-size: large;"><br /></span><br />
<span style="font-size: large;">3) <i>Lycodon osmanhilli</i> යන නාමය මෙම සර්පයාගේ පළමු ලාංකික නිදර්ශකය සොයාගත් බ්රිතාන්ය ජාතික William Charles Osman Hill මහතාට ගෞරවයක් වන ලෙස යොදාගනිමින් විස්තර කර ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">4) පරිණාමිකව නැගෙනහිර ආසියාවේ ව්යාප්ත <i>Lycodon capucinus</i> විශේෂයට නෑකම් දක්වයි. </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-utQZa5L4sQE/WuZ9fzVxinI/AAAAAAAADIM/1ZUdYYHj-HEc2xQTvHpRCDvM74WQPh5owCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-utQZa5L4sQE/WuZ9fzVxinI/AAAAAAAADIM/1ZUdYYHj-HEc2xQTvHpRCDvM74WQPh5owCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli1.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-Awb4XnFYD5o/WxHsQNiDHJI/AAAAAAAADZ0/l3R_AU0uEtQ34zBpL6mny2Y3ROHa68OkQCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-Awb4XnFYD5o/WxHsQNiDHJI/AAAAAAAADZ0/l3R_AU0uEtQ34zBpL6mny2Y3ROHa68OkQCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli2.jpg" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-_h7CdhiEQT0/Wt3KAFqTF9I/AAAAAAAAC1A/Krq6WOXCk_o0HLZvBS-AFsxDoT4z_u7rwCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-_h7CdhiEQT0/Wt3KAFqTF9I/AAAAAAAAC1A/Krq6WOXCk_o0HLZvBS-AFsxDoT4z_u7rwCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-wW18IPyzckQ/Wt3KXjv2eoI/AAAAAAAAC1I/cMcucsnsfjYd8wx7xE14IF5KjFn-V6utACLcBGAs/s1600/L.osmanhilli4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-wW18IPyzckQ/Wt3KXjv2eoI/AAAAAAAAC1I/cMcucsnsfjYd8wx7xE14IF5KjFn-V6utACLcBGAs/s1600/L.osmanhilli4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-ynQ8jSUrjQ0/Wt3KnpoifrI/AAAAAAAAC1M/bj03akiSK0smf3nHm8AwSvXzrtd5z8sGwCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-ynQ8jSUrjQ0/Wt3KnpoifrI/AAAAAAAAC1M/bj03akiSK0smf3nHm8AwSvXzrtd5z8sGwCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli5.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-XDtPns8bOVY/Wt3K-zlrYfI/AAAAAAAAC1Y/uQtAJ58FDNcXGytoJHAQzU1GaTctiANEwCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli6.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-XDtPns8bOVY/Wt3K-zlrYfI/AAAAAAAAC1Y/uQtAJ58FDNcXGytoJHAQzU1GaTctiANEwCLcBGAs/s1600/L.osmanhilli6.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-pwVzhKxl1WU/XJS_cGRZPWI/AAAAAAAAEa8/Wn8cOahO--oh94jWDxW7w9uA8ldnPTmrACLcBGAs/s1600/L.anamallensis8.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-pwVzhKxl1WU/XJS_cGRZPWI/AAAAAAAAEa8/Wn8cOahO--oh94jWDxW7w9uA8ldnPTmrACLcBGAs/s1600/L.anamallensis8.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-LH5kd50ZWIA/WJSwsj_dLDI/AAAAAAAAAjg/KigsKRtdbg4IKRqSnckNmkpp1phBr97pACPcBGAYYCw/s1600/L.osmanhilli.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-LH5kd50ZWIA/WJSwsj_dLDI/AAAAAAAAAjg/KigsKRtdbg4IKRqSnckNmkpp1phBr97pACPcBGAYYCw/s1600/L.osmanhilli.jpg" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-Jt1HtbEVgU4/XJTADNmYheI/AAAAAAAAEbE/pKqyLkJUDIE0UXy9bVZePOg0qollL-diwCLcBGAs/s1600/L.anamallensis9.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-Jt1HtbEVgU4/XJTADNmYheI/AAAAAAAAEbE/pKqyLkJUDIE0UXy9bVZePOg0qollL-diwCLcBGAs/s1600/L.anamallensis9.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-44515941183083063742018-07-05T08:39:00.000-07:002020-08-16T22:58:37.628-07:00 Brahminy Blind Snake/දුමුටු කණඋල්ලා (Virgotyphlops braminus-Daudin, 1803)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td>Seer Pambu</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#ibdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="ibdemo">
Eryx braminus DAUDIN 1803: 279<br />
Tortrix russelii MERREM 1820<br />
Typhlops Braminus — FITZINGER 1826:53<br />
Argyrophis bramicus — TENNENT 1859:203<br />
Onychocephalus capensis — PETERS 1860:83<br />
Typhlops accedens JAN & SORDELLI 1864:3<br />
Typhlops capensis — PETERS 1869:139<br />
Typhlops avoterminatus GÜNTHER 1870:139<br />
Ramphotyphlops braminus — NUSSBAUM 1980<br />
Typhlops khoratensis — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999<br />
Ramphotyphlops braminus — BROADLEY & WALLACH 2009<br />
Indotyphlops braminus — HEDGES et al. 2014<br />
Indotyphlops braminus — SPAWLS et al. 2018: 354
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-pg0FiU_BgHI/Wz8KDTWywlI/AAAAAAAADjk/r7OQ9UOmydoDH5g6F0fBX2GeshRarA5MACLcBGAs/s1600/I.braminus1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1130" data-original-width="1600" height="452" src="https://1.bp.blogspot.com/-pg0FiU_BgHI/Wz8KDTWywlI/AAAAAAAADjk/r7OQ9UOmydoDH5g6F0fBX2GeshRarA5MACLcBGAs/s640/I.braminus1.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-_GGbnuvHwRE/W0bCiuw4HkI/AAAAAAAADoA/G-qmPU4CHncI27dP903zC5HvWyLA8KIxgCLcBGAs/s1600/I.braminus%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="131" data-original-width="627" src="https://2.bp.blogspot.com/-_GGbnuvHwRE/W0bCiuw4HkI/AAAAAAAADoA/G-qmPU4CHncI27dP903zC5HvWyLA8KIxgCLcBGAs/s1600/I.braminus%2Bkey.jpg" /></a></div>
<br />
<span style="font-size: large;">ලොව පුරා වෙසෙන සර්පයන් අතුරින් ඉතා විශේෂ ස්ථානයක් දුමුටු කණඋල්ලා හට හිමිවන්නේ ලොව වැඩිම භූගෝලීය ව්යාප්තිය දක්වන ගොඩබිම්වාසී උරග විශේෂය වීම හේතුවෙන්ය. පාංශු වාසී දිවිපෙවතක් ගත කරන මෙම සර්පයින් බොහෝ අවස්ථාවල මිනිස් වාසස්ථාන තුල හා අවට හමුවුවත්, මොවුන්ගේ කුඩා ශරීර ප්රමාණය හා රූපවිද්යාව පණුවෙකුගේ අකාරය ගන්නා බැවින් බොහෝ පිරිසක් මොවුන් සර්පයන් ලෙස හඳුනාගන්නේ නැත. ශරීරය ඉතා සුමට, රුහිතාකාර (Diamond shaped) කුඩා කොරළ වලින් වැසී පවතින අතර සිලින්ඩරාකාරය. හිස ගෙලින් වෙන්වී නොමැත. හොඹුව අර්ධ-කවාකාර වේ. උප ශල්කමය ග්රන්ථි (Sub-squamous glands) කඩ ඉරි සේ දිස්වේ. ශරීර පැහැය බොහෝ විට දුඹුරු හෝ කළු මිෂ දුඹුරු පැහැයක් ගනී. හොඹුව ආශ්රිතව මද පැහැයක් ගනී. පාංශු වාසී දිවියට අනුරූපව පරිණාමය වූ කුඩා අක්ෂි කුඩා කළු තිත් දෙකක් ලෙස හිසේ තරමක් පෘෂ්ඨීය වන්නට පාර්ශවිකව පිහිටා ඇත. හොඳින් නිරීක්ෂණය කල විට සුදු පැහැති කුඩා දෙබල් දිව මගින් තම වට පිටාව පිරික්සන අන්දම දැකගත හැක. උදරීය කොරල පෘෂ්ඨීය ප්රදේශයට වඩා මද පැහැයක් ගන්නා අතර කොරළ වල ඇති තද පැහැති පුල්ලි වඩා පැහැදිළිව දිස් වේ. වල්ගය කෙලවර උල් වූ සුදු පැහැති කණ්ටකයක් පිහිටා ඇත. මෙය ප්රදාන වශයෙන් යොදාගනු ලබන්නේ රළු පෘෂ්ටයක් තදින් ග්රහණය කොට තම ශරීරය නැවත පිටුපසට ගෙන ඒම සඳහාය. මීට අමතරව ආත්මාරක්ෂාව සඳහාද යොදා ගනී.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">නිසාචර සර්ප විශේෂයක් වන දුමුටු කණ උල්ලන් සවස් කාලයේදී සක්රීය වේ. වැස්සත් සමග පොළව මතුපිටට පැමිණීමේ වැඩි සම්භාවිතාවක් ඇත. දහවල් කාලයේ දියාපත්වන කොළරොඩු, පස් කන්ඩි තුල දිවිගෙවයි. තර්ජනයක් දැනුන විගස ඉතා කලබලකාරීව වේගයෙන් පලායාමට උත්සාහකරයි. නිදහස් අතින් හැසිරවීමේදී දුර්ගන්ද ශ්රාවයක් පිටකරන අතර තම උල් වූ වල්ග කණ්ටකය මගින් ඇනීමක් සිදුකර පලායාමට උත්සාහ දරයි. කිසිසේත්ම සපා කෑමට උත්සාහ කරන්නේ නැත. තම ප්රධාන ආහාරය ලෙස පාංශුවාසී කුඩා සතුන් ආහාරයට ගනී. මේ අතුරින් ගැඬවිලන්, කුහුඹුවන්, වේයන්, කෘමි පිළවුන් හා කෘමි බිත්තර, ප්රමුඛ ස්ථානයක් ගනී. ක්ෂීරපායීන්ට මෙන් ආහාර හැසිරවීම සඳහා ගාත්රා නොපිහිටන සර්පයන් තම ගොදුරු සම්පුර්ණයෙන්ම ගිලින නමුත් <i>Indotyphlops </i></span><span style="font-size: large;">හා<i> Virgotyphlops </i></span><span style="font-size: large;">ගණයේ සර්පයන් තම ගොදුරු කැබලි වලට කඩා ආහාරයට ගන්නා බව පර්යේෂණ වලින් හෙළිව ඇත. වේයන්ගේ හිස සපා කෑමෙන් වෙන්කර කඳ පමණක් ආහාරයට ගන්නා ආකාරය වාර්තා වී ඇත. 1921 දී ෆ්රෑන්ක් වෝල් (Frank Wall) තබන ලද සටහනකට අනුව ආචාර්ය අනන්ඩෙල් (Dr.Annandale)සතුව සිටි දුමුටු කණඋල්ලෙකු දළඹු මළපහද ආහාරයට ගත බව කියවේ. ස්වභාවික පරිසරයේදී කරවැලුන් වැනි සර්ප භක්ෂණය සිදුකරන සර්පයන්ගේ ගොදුරු බවට පත්වී පරිසර සමතුලිතතාවට දායක වේ.</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">බොහෝ සර්පයන් ලිංගික සංසේචනයකින් පසුව වර්ගයා බෝකරන නමුත් දුමුටු කණඋල්ලන් අලිංගිකව එම ක්රියාව සිදුකරයි. අනිවාර්ය කෞමරොද්භවය (Obligate Parthenogenesis) මගින් මෙසේ වර්ගයා බෝකරන මෙම විශේෂයේ සියලුම සතුන් ගැහැණු සතුන් වන අතර සෑම පැටවෙක්ම මවගේ ක්ලෝනයක් වේ. වරකට බිජු 2-7ත් අතර සංඛ්යාවක් දමන අතර බිජුවක් සහල් ඇටයක් තරම් වේ. උපතේදී පැටවෙක් 35mm තරම් වන අතර වැඩුන සතෙක් 15cm තරම් වේ. ශ්රී ලංකාව පුරා මුහුදු මට්ටමේ සිට 1500m තරම් උසකට සියළු පරිසර පද්ධති වල දක්නට ඇත. මෑතකදී සිදුකරන ලද පර්යේෂණයන්ට අනුව දුමුටු කණඋල්ලා දකුණු ඉන්දියානු විශේෂයක් වන <i>Indotyphlops pammeces</i> හට ජාන ප්රවේණිය අනුව සමානකමක් පෙන්වන බැවින්, ඉන්දියානු සම්භවයක් සහිතව පරිණාමය වූ බව විශ්වාස කරයි. ලොව බොහෝ රටවල් වල ආක්රමණශීලී විශේෂයක් (Invasive species) ලෙස මොවුන් ව්යාප්තවී සිටින්නේ අලිංගිකව ප්රජණනය සිදුකිරීමට හැකිවීමත් විසිතුරු මල් ජ්යාතන්තර ප්රවාහනයේදී එම බඳුන් තුල සිට ව්යාප්ත වී සිටීමත් යන කරුණු හේතුවෙන්ය. ලොව වැඩිම ගහණයක් ඇති සර්පයෙකු බැවින් මොවුන් තර්ජනයකට ලක්වී නොමැත. 2012 IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ Least Concern (LC) යටතේ වර්ග කර ඇත.</span><br />
<br />
<u><span style="font-size: large;">දුමුටු කණඋල්ලා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </span></u><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) ලොව වැඩිම භූගෝලීය ව්යාප්තිය දක්වන ගොඩබිම්වාසී උරග විශේෂය වීම</span><br />
<span style="font-size: large;">2)ලොව සිටින 3600 අධික සර්ප විශේෂ අතුරින් අනිවාර්ය කෞමරෝද්භවය (Obligate Parthenogenesis) මගින් බිජු සංසේචනය (අලිංගිකව) කර වර්ගයා බෝකරන එකම සර්ප විශේෂය වීම.</span><br />
<span style="font-size: large;">3) ගැහැණු සතුන් පමණක් සිටීම - පැටවුන් මවගේ ක්ලෝනයක් වේ </span><br />
<span style="font-size: large;">4) ඉන්දියාවේ බ්රාහ්මණයින්ගේ දුඹුරු පැහැ වස්ත්ර වලට සමාන ශරීර පැහැය හේතුවෙන් "braminus" ලෙස නම්කර ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;">5) තම ආහාර කොටස් ලෙස කඩා ආහාරයට ගැනීම (homalopsidae කුලයේ සර්පයන් හැරුනකොට අනෙක් සර්පයන් එකවර ගොදුර ගිලදමයි)</span><br />
<span style="font-size: large;">6) වර්ණදේහ යුගල් 3 බැගින් (Triploid) ඇති ලොව වෙසෙන එකම සර්ප විශේෂය වීම </span><br />
<span style="font-size: large;">7) අලිංගිකව ප්රජනනය සිදු කිරීම හේතුවෙන් ඉතා විශාල ගහනයක් ව්යාප්ති කලාපය පුරාවටම ඇත. ඇතැම් සර්පයන් හමු නොවන රටවල් වලද සිටින එකම සර්ප විශේෂය වන්නේද දුමුටු කණඋල්ලාය. මේ වන විට රටවල් 105ක පමණ වාර්තා වී ඇත. භාණ්ඩ ප්රවාහණය වැනි මිනිස් ක්රියාකාරකම් මගින් මෙලෙස රටවල් හා දූපත් වලට සංක්රමණය වීම සිදු වී ඇත. නමුත් පරිණාමය සිදු වී ඇත්තේ ඉන්දියාවේ හෝ ශ්රී ලංකාවෙදී බව අනුමාණ කරයි.</span><br />
<span style="font-size: large;">8) ඉන්දියාවේ ආන්ද්රා ප්රාන්තයේ Vizag නැතහොත් Visakhapatnam ප්රදේශයෙන් හමුවූ නිදර්ශක මගින් 1803දී විදු ලොවට එක් කර ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/--gWh522Y8TA/Wz87kr97cdI/AAAAAAAADj8/IQ6D55gP_b8AZYiprlhNGprnZmqL9B89QCLcBGAs/s1600/I.braminus2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/--gWh522Y8TA/Wz87kr97cdI/AAAAAAAADj8/IQ6D55gP_b8AZYiprlhNGprnZmqL9B89QCLcBGAs/s1600/I.braminus2.jpg" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Mizuno, Takafumi & Kojima, Yosuke. (2015). A blindsnake that decapitates its termite prey. Journal of Zoology. 297. 10.1111/jzo.12268.<br />
* Hedges, S & B Marion, Angela & M Lipp, Kelly & Marin, Julie & Vidal, Nicolas. (2014). A taxonomic framework for Typhlopid snakes from the Caribbean and other regions (Reptilia, Squamata).. Caribbean Herpetology. 49. 1-61. <br />
* Alexander Pyron, Robert & Wallach, Van. (2014). strong>Systematics of the blindsnakes (Serpentes: Scolecophidia: Typhlopoidea) based on molecular and morphological evidence. Zootaxa. 3829. 1-81. 10.11646/zootaxa.3829.1.1.<br />
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K.D.B. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Press.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* http://www.reptile-database.org/
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-75652124551380556162018-04-25T19:35:00.000-07:002019-08-04T02:20:20.901-07:00Common Rough-sided Snake/දලව මැඩිල්ලා (Aspidura trachyprocta-Cope,1860)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#agdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="agdemo">
Aspidura trachyprocta COPE 1860: 75<br />
Aspidura trachyprocta — BOULENGER 1893: 313<br />
Aspidura trachyprocta — WALL 1921: 209<br />
Aspidura trachyprocta — SMITH 1943: 337<br />
Aspidura trachyprocta — DAS 1996: 54<br />
Aspidura trachyprocta — JANZEN et al. 2007<br />
Aspidura trachyprocta — WALLACH et al. 2014: 59
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-HygAxgrez4I/XUaODtUHWzI/AAAAAAAAEqM/nJE2Yrc2Xx4bplTYfLEiRxGRwRfkcia5gCLcBGAs/s1600/IMG_9091.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1204" data-original-width="1600" height="480" src="https://1.bp.blogspot.com/-HygAxgrez4I/XUaODtUHWzI/AAAAAAAAEqM/nJE2Yrc2Xx4bplTYfLEiRxGRwRfkcia5gCLcBGAs/s640/IMG_9091.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-RwzmWkt6G_I/WuE5oc9ucOI/AAAAAAAADHE/kzehKp-jub0IuAhZS4V1xCCz46Q1hr-kQCLcBGAs/s1600/A.trachyprocta%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="130" data-original-width="626" src="https://3.bp.blogspot.com/-RwzmWkt6G_I/WuE5oc9ucOI/AAAAAAAADHE/kzehKp-jub0IuAhZS4V1xCCz46Q1hr-kQCLcBGAs/s1600/A.trachyprocta%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-YquX-kfFTnc/WuE6djj6p9I/AAAAAAAADHM/zndnMpNDv84s5GuP5w4FwqtIjItxnnwHwCLcBGAs/s1600/A.trachyprocta%2B2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-YquX-kfFTnc/WuE6djj6p9I/AAAAAAAADHM/zndnMpNDv84s5GuP5w4FwqtIjItxnnwHwCLcBGAs/s1600/A.trachyprocta%2B2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-1d28rfLm3LQ/XUaOoTxs62I/AAAAAAAAEqU/Rie6eOtadoQdyttZkkAJ7CM4AYq9Y1lXgCLcBGAs/s1600/IMG_9061.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-1d28rfLm3LQ/XUaOoTxs62I/AAAAAAAAEqU/Rie6eOtadoQdyttZkkAJ7CM4AYq9Y1lXgCLcBGAs/s1600/IMG_9061.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-Sqoh8VZi8J4/XUaQIAb4YSI/AAAAAAAAEqg/tJA9uuA0y0wtTqsWfNZiJVzoQ1Ka3irnACLcBGAs/s1600/IMG_9047.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-Sqoh8VZi8J4/XUaQIAb4YSI/AAAAAAAAEqg/tJA9uuA0y0wtTqsWfNZiJVzoQ1Ka3irnACLcBGAs/s1600/IMG_9047.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-qlhxOxMgnNU/WtwSk9OzClI/AAAAAAAAChw/9Rr0HHFYvhQTk9U3p3R3YleBfVEzC5AewCPcBGAYYCw/s1600/A.trachiprocta1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-qlhxOxMgnNU/WtwSk9OzClI/AAAAAAAAChw/9Rr0HHFYvhQTk9U3p3R3YleBfVEzC5AewCPcBGAYYCw/s1600/A.trachiprocta1.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-6_2is_Yrf9g/XUajLNwbgSI/AAAAAAAAEqw/ZsP9camtcfwDGK94xUF3nzzPvmc1FYGMwCLcBGAs/s1600/IMG_9116.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-6_2is_Yrf9g/XUajLNwbgSI/AAAAAAAAEqw/ZsP9camtcfwDGK94xUF3nzzPvmc1FYGMwCLcBGAs/s1600/IMG_9116.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-30473915419557533352018-04-25T18:33:00.000-07:002019-10-29T19:19:15.083-07:00Günther's Rough-sided Snake/කුඩා මැඩිල්ලා (Aspidura guentheri-Ferguson, 1876)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#agdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="agdemo">
Aspidura guentheri FERGUSON 1876<br />
Aspidura guentheri — BOULENGER 1893: 312<br />
Aspidura guentheri — WALL 1921: 208<br />
Aspidura guentheri — SMITH 1943: 338<br />
Aspidura guentheri — DAS 1996: 54<br />
Aspidura guentheri — WALLACH et al. 2014: 59
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-C99PNj_aqdI/XbjpbZAATKI/AAAAAAAAEwU/P03Klmuy9MQQ_GkDRYk1FgArqyh2LKMzgCLcBGAsYHQ/s1600/A.guentheri6.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1203" data-original-width="1600" height="480" src="https://1.bp.blogspot.com/-C99PNj_aqdI/XbjpbZAATKI/AAAAAAAAEwU/P03Klmuy9MQQ_GkDRYk1FgArqyh2LKMzgCLcBGAsYHQ/s640/A.guentheri6.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-Iy0G8wLDq-g/WuEsFU6iJNI/AAAAAAAADGs/aovY6GbcIf8hOVW8trhuHVPITNeKsObtgCLcBGAs/s1600/A.guntheri%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="131" data-original-width="627" src="https://2.bp.blogspot.com/-Iy0G8wLDq-g/WuEsFU6iJNI/AAAAAAAADGs/aovY6GbcIf8hOVW8trhuHVPITNeKsObtgCLcBGAs/s1600/A.guntheri%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">ශ්රී ලංකාවේ දැනට සොයාගෙන ඇති කුඩාම හා සිහින්ම මැඩිල්ලන් විශේෂය වන්නේ කුඩා මැඩිල්ලායි. කුඩා ශරීර ප්රමාණය මෙන්ම අවම උදරීය කොරළ සංඛ්යාවද හිසේ අපර කොටසේ පෘෂ්ඨීයව ඇති තැඹිලි පැහැ කරපටියක් වන් සලකුණද සාපේක්ෂව මොට හෝම්බුව අනෙක් මැඩිල්ලන්ගෙන් වෙන් කර හඳුනාගැනීමේදී වැදගත් වේ.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">කුඩා ප්රමාණයේ සිරුර සිලින්ඩරාකාර වන අතර පෘෂ්ඨීයව සුමට කොරළ වලින් වැසී පවතී. හිස පැහැදිළිව ගෙලින් වෙන් වී නොමැත. අන් සියලු මැඩිල්ලන්ගේ මෙන් හොඹුව උල් වූ හිසක් පිහිටයි. ශරීරයේ පෘෂ්ඨීය පැහැය දුඹුරු හෝ රතු මිශ්ර දුඹුරු වර්ණයකින් යුක්ත වේ. හිසේ අපර කොටසේ පෘෂ්ඨීයව තැඹිලි පැහැ කරපටියක් වන් සලකුණක් දක්නට ඇත. ශරීරයේ ද්වීපාර්ශවිකව හා කශේ කොරළ ආසන්නයේ කළු පැහැති තිත් පෙළක් වල්ගය දෙසට දිවයයි. උදරීය පැහැය දුඹුරු වන අතර ඇතැම් සතුන්ගේ අක්රමවත් කුඩා පුල්ලි විසිරී ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ලේ මැඩිල්ලාට මෙන් වැඩි ව්යාප්ති කලාපයක් සහිතය. පහතරට තෙත් කලාපයේ මෙන්ම කඳුකර තෙත් කලාපයේත් හමුවේ. අර්ධ පාංශුවාසී විශේෂ වන මැඩිල්ලන්ගේ ප්රධාන ආහාරය ලෙස ගැඩවිලුන් ගොදුරු කරගැනීම, මෙම විශේෂයේද ප්රධාන ආහාරය ලෙස සැලකිය හැක. ප්රජනනයේදී අන්ඩජතාව දක්වන මෙම විශේෂය වරකට බිත්තර 2ක් පමණ දමන බව සඳහන් වේ. වැඩුනු සතෙක් 15cm තරම් දිගකින් යුක්ත වේ. තෙතමනය සහිත දිරායන කොලරොඩු , බුරුල් පසක් සහිත කොටන් හා ගල් යට දිවි ගෙවයි. ඉතා ඉක්මනින් විජලනයට පත් වී මිය යා හැක. වැඩි වෙලාවක් නිදහස් අතින් හැසිරවීම සිදු නොකළ යුතුය. සපා කෑමට තැත් නොකරයි. අන් සියලු මැඩිල්ලන් මෙන් නිර්විෂ සර්පයෙකි. ගෙවතු ආශ්රිතව හමුවන නිසා ගෘහස්ථ සතුන්ගෙන් සිදුවන ජීවිත හානි හා වන විනාශය හේතුවෙන් වන වැස්ම ඇති ප්රදේශ අවම වීම මෙම විශේෂයට ඇති තර්ජන ලෙස දැක්විය හැක. IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ වඳ වීමේ තර්ජනයට ලක්වීමට ආසන්න තත්වයේ / Near Threatened (NT) සිටින සර්පයෙක් ලෙස වර්ග කොට ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">කොරළ වින්යාසය</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Mid Body Scale Rows/මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල : 17</span><br />
<span style="font-size: large;">Ventral/උදරීය : 100-127</span><br />
<span style="font-size: large;">Sub-caudal/පෞච්ඡ උදරීය : 18-29 බෙදී නැත/Undivided</span><br />
<span style="font-size: large;">Anal Plate/ගුද කෝරලය : බෙදී නැත/Undivided</span><br />
<span style="font-size: large;">Supralabial/උඩුතොල් : 6 (4 ඇස ස්පර්ශ කරයි)</span><br />
<span style="font-size: large;">Loreal/ලෝරියල් කොරල : 0</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">කුඩා මැඩිල්ලා සම්බඳ විශේෂ කරුණු</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) ශ්රී ලංකාවේ සිටින කුඩාම හා සිහින්ම මඩිල්ලන් විශේෂය වීම</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">2) ජර්මන් ජාතික සත්වවිද්යාඥ ඇල්බර්ට් ග්යුන්තර්, Albert Günther (1830-1914) ට ගෞරවයක් ලෙස විශේෂ නාමකරණය සිදුකර ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-ANS2FpNdGoE/W6rwQdPb_nI/AAAAAAAAEGo/dhvC4ncUC9kTXE47OcGOzd92C34c86HTgCPcBGAYYCw/s1600/A.guntheri2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-ANS2FpNdGoE/W6rwQdPb_nI/AAAAAAAAEGo/dhvC4ncUC9kTXE47OcGOzd92C34c86HTgCPcBGAYYCw/s1600/A.guntheri2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-dlX3EJN77b4/XbjqPC4TPbI/AAAAAAAAEwc/VMRI3XUlBFEO4WztNwfIcwFsiNbTD7D0wCLcBGAsYHQ/s1600/A.guentheri7.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-dlX3EJN77b4/XbjqPC4TPbI/AAAAAAAAEwc/VMRI3XUlBFEO4WztNwfIcwFsiNbTD7D0wCLcBGAsYHQ/s1600/A.guentheri7.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-xxHIfUHk-Yk/W6rvqn9kH2I/AAAAAAAAEGc/Gzl9lLxryD4Cfy_plArmA7d_1yMB_nP8ACPcBGAYYCw/s1600/A.guntheri5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-xxHIfUHk-Yk/W6rvqn9kH2I/AAAAAAAAEGc/Gzl9lLxryD4Cfy_plArmA7d_1yMB_nP8ACPcBGAYYCw/s1600/A.guntheri5.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-3C41-mQHEGw/W6rv22x0l6I/AAAAAAAAEGY/oqWcCmUKMbEIjMDTHnqXQZHxNriVSK8DwCLcBGAs/s1600/A.guntheri1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-3C41-mQHEGw/W6rv22x0l6I/AAAAAAAAEGY/oqWcCmUKMbEIjMDTHnqXQZHxNriVSK8DwCLcBGAs/s1600/A.guntheri1.jpg" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-30440191055450744942018-04-25T18:18:00.002-07:002020-01-29T20:13:42.226-08:00Jan's Worm Snake/හීන් කණඋල්ලා (Gerrhopilus mirus-Jan, 1860)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#gmdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="gmdemo">
Typhlops (Diaphorotyphlops) mirus JAN, in JAN & SORDELLI 1860<br />
Typhlops mirus — GÜNTHER 1864: 176<br />
Typhlops mirus — BOULENGER 1893: 52<br />
Typhlops mirus — WALL 1921: 7<br />
Typhlops mirus — SMITH 1943: 55<br />
Typhlops ceylonicus SMITH 1943<br />
Typhlops ceylonicus — TAYLOR 1946: 286<br />
Typhlops ceylonicus — DAS 1996<br />
Typhlops mirus — DAS 1996<br />
Typhlops mirus — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 111<br />
Typhlops ceylonicus — JANZEN et al. 2007<br />
Typhlops mirus — JANZEN et al. 2007<br />
Gerrhopilus mirus — VIDAL et al. 2010<br />
Gerrhopilus mirus — WALLACH et al. 2014: 309
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-vkNqcAsimsw/WuEojQSKWBI/AAAAAAAADGY/2ZErePYKbBE94D2qQ1HCEcVzq47OEQ5XACLcBGAs/s1600/G.mirus%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="130" data-original-width="627" src="https://4.bp.blogspot.com/-vkNqcAsimsw/WuEojQSKWBI/AAAAAAAADGY/2ZErePYKbBE94D2qQ1HCEcVzq47OEQ5XACLcBGAs/s1600/G.mirus%2Bkey.jpg" /></a></div>
<br />Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-83973464702496770912018-04-25T10:46:00.000-07:002018-04-27T18:41:16.611-07:00Large Shieldtail/මහ බිංඋල්ලා (Rhinophis saffragamus-Kelaart, 1853)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td>Mandalay Pambu</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#rsdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="rsdemo">
Uropeltis philippinus CUVIER 1829 (nomen nudum)<br />
Uropeltis philippina — WAGLER 1830 (nomen nudum)<br />
Uropeltis philippinus MÜLLER 1832: 252<br />
Uropeltis philippinus — EYDOUX & GERVAIS 1837<br />
Pseudo-typhlops philippinus SCHLEGEL 1839<br />
Uropeltis saffraganus KELAART 1853<br />
Uropeltis saffragamus [sic] — KELAART 1854: 27<br />
Uropeltis grandis KELAART 1853<br />
Uropeltis pardalis KELAART 1853<br />
Uropeltis philippinus — DUMÉRIL & BIBRON 1854: 161<br />
Uropeltis grandis — GRAY 1858: 378<br />
Uropeltis pardalis — GRAY 1858: 378<br />
Uropeltis ? philippinus — GRAY 1858: 378<br />
Uropeltis philippinus — JAN 1865<br />
Uropeltis grandis — BEDDOME 1886: 9<br />
Uropeltis grandis — BOULENGER 1893: 139<br />
Uropeltis grandis — WALL 1921: 26<br />
Pseudotyphlops philippinus — SMITH 1943: 93<br />
Pseudotyphlops philippinus — MCDIARMID, CAMPBELL & TOURÉ 1999: 135<br />
Pseudotyphlops philippinus — KARUNARATHNA & AMARASINGHE 2011<br />
Pseudotyphlops philippinus — WALLACH et al. 2014: 608<br />
Rhinophis saffragamus — PYRON et al. 2016 (replacement name)
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-v1jeLJcbb78/WuC8q3VLNSI/AAAAAAAADFs/b-Wcd_RL__w2K9DJlyXjg0bW64-5m6ykgCLcBGAs/s1600/R.saffragamus2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="937" data-original-width="1600" height="374" src="https://2.bp.blogspot.com/-v1jeLJcbb78/WuC8q3VLNSI/AAAAAAAADFs/b-Wcd_RL__w2K9DJlyXjg0bW64-5m6ykgCLcBGAs/s640/R.saffragamus2.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-5QeppKAmao8/WuC-GXCJmtI/AAAAAAAADF4/1cwnPylAPZ0cnV_r7VC7BrHb9wyerrXiACLcBGAs/s1600/R.saffragamus%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="131" data-original-width="627" src="https://4.bp.blogspot.com/-5QeppKAmao8/WuC-GXCJmtI/AAAAAAAADF4/1cwnPylAPZ0cnV_r7VC7BrHb9wyerrXiACLcBGAs/s1600/R.saffragamus%2Bkey.jpg" /></a></div>
<br />
<span style="font-size: large;">අනෙකුත් තුඩුල්ලන්/වල්ගා ඇබයන් හා සැසදීමේදී ශරීර විෂ්කම්භය අතින් විශාලව වර්දනය වන විශේෂයක් ලෙස මහ බිංඋල්ලා සැලකිය හැක. එම හේතුව නිසාත් පාංශු වාසී ජීවන රටාවක් ගත කරන බැවිනුත් මෙම විශේෂය එනමින් හැඳින්වීමට මිනිසුන් පුරුදුවී ඇති බව අපගේ විශ්වාසයයි. ශරීර ස්වභාවය නිරීක්ෂණය තුලින් ඉතා පහසුවෙන් මෙම සර්පයා හඳුනාගත හැකි වන්නේ ආවේණික වූ වල්ගයක් පිහිටන බැවින්ය. වල්ගය මධ්ය දේහයේ ප්රමාණයටම සෑදී ඇති අතර කෙලවර ආනතව කපා දැමූවාක් සේ පැතලිව පිහිටයි. මෙය පලිහක ආකාරයෙන් පිහිටන බැවින් මෙම සර්පයන්ට ඉංග්රීසි භාෂාවෙන් "Shield-tail Snakes" ලෙස හඳුන්වයි.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">පෘෂ්ඨිමත් සිලින්ඩරාකාර දේහයක් හිමි මහ බිංඋල්ලා ප්රධාන වශයෙන් තද දුඹුරු පැහැයෙන් හමුවේ. කුඩා පැටවුන්ගේ කහ පැහැති තරමක් විශාල පුල්ලි අක්රමවත්ව ශරීරය පුරා විසිරී ඇත. ශරීරයට ආලෝකය ලැබුන විට අලංකාරව දේදුණු පැහැයක් (iridescent) ගනී. හිස පෘෂ්ඨෝධරීයව පැතලි වන අතර පැහැදිළි ගෙලක් රහිතය. වල්ග පලිහේ කුඩා නෙරීම් වැනි ගැටිති දක්නට ඇත. මෙම ගැටිති වල්ග පලිහේ දාරය වටා හා මධ්යව කැපීපෙනෙන සේ දක්නට ඇත. උදරීය පැහැය කහ මිශ්ර දුඹුරු හෝ ලා දුඹුරු පැහැයක් ගනී.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">නිසාචර පාංශුවාසී සර්පයෙක් වන මහ බිංඋල්ලා බුරුල් පස තුල හා හියුමස් සහිත පස අසල ගැවසීමට ප්රිය කරයි. අහාර ලෙස ගැඬවිලුන් වැනි පාංශු වාසීන් ද කෘමි සතුන්ද ආහාරයට ගනී. අන්ඩජලාබුජතාව මගින් වර්ගයා බෝ කරන බව සොයාගෙන තිබුනද ප්රජනනය සම්බන්දව ඇති තොරතුරු සීමිතය. උපතේදී පැටවෙක් 10cm තරම් වන අතර වැඩුන සතෙක් 30cm තරම් වේ. අවශිෂ්ට (Relict) විශේෂයක් වන මොවුන් දිවයිනේ වියළි කලාපයේ, තෙත් කලාපයේ (ඉහළ කඳුකරයේ හැර) හා අතරමැදි කලාප වල මුහුදු මට්ටමේ සිට 1035m තරම් ඉහලින් ඇති පරිසර පද්ධති වල ව්යාප්ත වී සිටී. කෘෂි ඉඩම් ආශ්රිතව සිදු කෙරෙන පස් කෙටීම්, පස බුරුල් කිරීම් වැනි ක්රියාකාරකම් හා ගෘහාශ්රිත සතුන්ගේ ගොදුරු බවට පත්වීම</span><span style="font-size: large;"> මෙම සර්පයන්ගේ පැවැත්මට දැඩි ලෙස බලපාන කරුණුය. 2012 IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ </span><span style="font-size: large;">වඳවී යාමේ තර්ජනයට ලක් වූ (Endangered (EN)) කාණ්ඩයට අයත් සර්පයෙක් සේ නම් කර ඇත.</span><br />
<div>
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><u>මහ බිංඋල්ලා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු</u> </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) මෙම සර්ර්පයාගේ අතීත නිදර්ශක වලින් බොහොමයක් (බොහෝ විට පළමු නිදර්ශකය ඇතුළුව) සබරගමුව පළාත තුලින් හමුවීම නිසා Rhinophis saffragamus ලෙස හැඳින්වීමට අතීත කතුවරුන් (Kelaart -1853) මෙන්ම වර්ථමාන කතුවරුන්ද (Pyron et al. 2016) තීරණය කර ඇත. (saffragam යනු අතීතයේ පෘතුගීසින් විසින් සබරගමුව හැඳින්වීමට භාවිතා කල නමයි.)</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">2) Rhinophis ඝනයේ සිටින සර්පයන් අතුරින් තුන්ඩ කොරලය මගින් නාස් කොරලය සම්පුර්ණයෙන්ම බෙදා වෙන් නොවෙන එකම විශේෂය වීම (Pyron et al. 2016).</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">3) Pyron et al. 2016 - A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae) විද්යා පත්රිකාව මගින් මෙම විශේෂය Pseudotyphlops ඝනයේ සිට Rhinophis ඝනයට එක් කොට විස්තර කර තිබුනත් , එහි ඇති අවිනිශ්චිත බව නිසා අනාගතයේදී මෙම නම නැවත වෙනස් විය හැක.</span>
<br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><span style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: "helvetica neue" , "helvetica" , "arial" , sans-serif;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span></span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-FODAuvYT8mE/WuPQ_u1_GnI/AAAAAAAADH0/kR0lZbCrFhI53M7n_P3ieMbPxgfRguWpgCLcBGAs/s1600/R.saffragamus1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-FODAuvYT8mE/WuPQ_u1_GnI/AAAAAAAADH0/kR0lZbCrFhI53M7n_P3ieMbPxgfRguWpgCLcBGAs/s1600/R.saffragamus1.jpg" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="container">
<span style="color: black;"><button class="btn btn-info" data-target="#references" data-toggle="collapse" type="button">References</button>
</span><br />
<div class="collapse" id="references">
* Boulenger G. A. (1890) The fauna of British India including Ceylon and Burma, Reptilia and Batrachia. London: Taylor and Francis.<br />
* Günther A. (1864) The reptiles of British India. London: Published for the Ray Society by Robert Hardwicke.<br />
* de Silva A, Ukuwela K. (2017). A Naturalist's Guide To The Reptiles of Sri Lanka. Malaysia. Gulmohur Presss.<br />
* Smith M. A. (1943) The fauna of British India, Ceylon and Burma including the whole of The Indo-Chinese Sub-region, Reptilia and Amphibia. Vol 3, Serpentes. Taylor & Francis, London.<br />
* Wallach V., Williams K. L., Boundy J. (2014) Snakes of the World: A catalogue of living and extinct species. Taylor and Francis, CRC Press.<br />
* Wall F. (1921). Ophidia Taprobanica or the Snakes of Ceylon. Governmental Press , Ceylon.<br />
* Das, I. & de Silva, A. (2005) A photographic guide to snakes and other reptiles of Sri Lanka. New Holland publishers, London.<br />
* Pyron, R.A., Kandambi, H.K.D., Hendry, C.R., Pushpamal, V., Burbrink, F.T. & Somaweera, R. (2013) Genus-level phylogeny
of snakes reveals the origins of species richness in Sri Lanka. Molecular Phylogenetics and Evolution.<br />
* Somaweera, R. (2006). Sri Lankawe Sarpayin ('The Snakes of Sri Lanka'). Wildlife Heritage Trust of Sri Lanka, Colombo.<br />
* Wickramasinghe LJM (2012) The taxonomy and conservation status of the reptile fauna in Sri Lanka. In: Weerakoon DK & Wijesundara S (eds.) The National Red List 2012 of Sri Lanka; Conservation Status of the Fauna and Flora. Ministry of Environment, Colombo, Sri Lanka. Pp. 99–113.<br />
* McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp.<br />
* Pyron R. A., Ganesh S. R., Sayyed A., Sharma V., Wallach V. & Somaweera R. 2016. A catalogue and systematic overview of the shield-tailed snakes (Serpentes: Uropeltidae).
</div>
</div>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-60561774239009550522018-01-25T18:18:00.000-08:002020-01-12T18:50:02.350-08:00Schokar's Bronzeback/ෂොකාර්ගේ හාල්දණ්ඩා (Dendrelaphis schokari-Kuhl, 1820)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td>මූකලන් හාල්දණ්ඩා</td>
<td>Komberi Mookan</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#dsdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="dsdemo">
Dipsas schokari KUHL 1820<br />
Dendrophis helena WERNER 1893 (fide SMITH 1943)<br />
Dendrelaphis schokari — ROOIJEN & VOGEL 2008<br />
Dendrelaphis schokari — WALLACH et al. 2014: 221
</div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-cxvp3atTXu8/XH-Bff0uZ0I/AAAAAAAAEYA/lmqtz6qxoGgJXy4DTqn3b_sokxjq68ddQCLcBGAs/s1600/D.schokari4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1190" data-original-width="1600" height="474" src="https://1.bp.blogspot.com/-cxvp3atTXu8/XH-Bff0uZ0I/AAAAAAAAEYA/lmqtz6qxoGgJXy4DTqn3b_sokxjq68ddQCLcBGAs/s640/D.schokari4.JPG" width="640" /></a></div>
<br /></div>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-T5quZwnxUXo/WmqPmU3Z1PI/AAAAAAAABmM/Dr5L2G91yrU9WL4ugmKxntOvMh3Ixg2TgCLcBGAs/s1600/D.schokari%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="130" data-original-width="625" src="https://4.bp.blogspot.com/-T5quZwnxUXo/WmqPmU3Z1PI/AAAAAAAABmM/Dr5L2G91yrU9WL4ugmKxntOvMh3Ixg2TgCLcBGAs/s1600/D.schokari%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">රූපවිද්යාත්මකව තුරු හාල්දණ්ඩාට බොහෝ සෙයින් සමාන වන ෂොකාර්ගේ හාල්දණ්ඩා මූකලන් හාල්දණ්ඩා ලෙසද හඳුන්වයි. මෙම විශේෂ දෙකෙහි සමානකම් කෙතරම්ද යත් අතීතයේ සිටි සත්ව විද්යාඥයන් පවා ඇතැම් අවස්තාවල සිතුවේ මොවුන් එකම විශේෂයේ සතුන් ලෙසයි. ජර්මාණු ජාතික සත්වවේදියෙකු වූ Heinrich Kuhl විසින් 1820 දී මෙම විශේෂය <i>Dipsas schokari</i> ලෙස විදු ලොවට එක කරත් පසුව 1894 දී Boulenger විසින් තුරු හාල්දණ්ඩාටම අයත් සතෙක් ලෙස නම් කොට ඇත. අවරුදු ගණනාවකට පසු 2008 වසරේදී කෞතුක නිදර්ශක 64ක් යොදාගනිමින් සිදුකරන ලද පර්යේෂණාත්මක විශ්ලේෂණයකින් හෙළි වුයේ මොවුන් වෙනම විශේෂයක් වන බවත් <i>Dipsas schokari</i> නැවත වලංගු විශේෂයක් බවය. උදරීය කොරළ , පෞච්ඡ උදරීය කොරළ , අක්ෂි විෂ්කම්භය , කේෂ කෝරළ පෙළෙහි දිවෙන රේඛාව හා හිසේ පෘෂ්ඨීයව ඇති සලකුණු වැනි ලක්ෂණ වලින් මොවුන් දෙදෙනා පහසුවෙන් වෙන් කොට හඳුනාගත හැක.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ශ්රී ලංකාවට ආවේණික විශේෂයක් වන ෂොකාර්ගේ හාල්දණ්ඩා තෙත් කලාපයේ හා අතරමැදි කලාපයන්වල මෙන්ම වියළි කළාපයේද ව්යාප්තව සිටී. දිගු සිහින් සිලින්ඩරාකාර ශරීරයක් ඇති බැවින් හෙළබසින් "දණ්ඩා" යන නාමය ලැබී ඇති බව අපගේ විශ්වාසයයි. හාල්දණ්ඩන් අයත් Dendrelaphis ඝනයේ බොහොමයක් සර්පයන්ගේ ශරීරයේ අපර කොටස පෘෂ්ඨීයව ලෝකඩ පැහැවන නිසා ඉංග්රීසි භාෂාවෙන් "Bronzeback / Bronzeback Tree Snake" ලෙස හඳුන්වයි. දිගු සිහින් සිරුර සුමට කොරල වලින් වැසී ඇත. කේෂ කොරළ පෙළ පාර්ශවිකව ඇති කොරල වලට වඩා ප්රමාණයෙන් විශාලය. පැහැදිළිව හිසෙන් වෙන් වී ඇති දිගැටි හිස පැතලි ස්වභාවයක් ගනී. බොහෝ රුකවාසී සර්පයෝන්ගේ මෙන් හාල්දණ්ඩන්ටද හිසට සාපේක්ෂව විශාල ප්රමාණයේ ඇස් පිහිටා ඇත. ඇසේ පිටුපසේ සිට හිසේ අපර දෙසට වන්නට කළු පැහැති රේඛාවක් පිහිටයි. අධ්යදර (උඩු තොල්) කොරළ සුදු හෝ කහ පැහැති වන අතර 3 හෝ 4 වන අධ්යදර කොරළ වල මායිම් සිහින් කළු දාරයකින් සමන්විත වේ. ශරීර වර්ණය පෘෂ්ඨීයව දුඹුරු හෝ තඹ පැහැයක් ගනී. ඇතැම් සතුන්ගේ ගෙල ප්රදේශය සිට මදක් අපර දෙසට වන්නට කළු පැහැති ඇල වූ කුඩා රේඛා පිහිටයි. කේෂ කොරළ තද දීප්තිමත් රන් හෝ කහ පැහැයක් ගන්නා අතර එම පැහැය මද දුරක් අපර දෙසට දිවයයි. තුරු හාල්දණ්ඩාගේ ද මෙලෙසම රන් පැහැ රේඛාවක් තිබුනද එය කේෂ කොරල දෙපසින් ඇති කෝරළ පෙලටත් විසිරී ඇති අතර වඩා වැඩි දුරක් (ශරීරයේ මධ්යයට තෙක්) දිවයයි.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">දිවාචර සංචරනය පෙන්වන හාල්දණ්ඩන් ඉතා වේගවත් ලෙස අතුපතර ගමන් කිරීමට තම සිහින් සිරුර උපයෝගීකර ගනී. දහවල් කාලයේ ඉතා ක්රියාශීලී මෙම සතුන් ඉතා ඝන කැලෑ හා මද වශයෙන් ගස් වල් ඇති ස්ථාන වල මෙන්ම ගෙවතු ආශ්රිතවද දැකගත හැක. කුඩා කුරුල්ලන්, කටුස්සන්, හූනන් හා ගෙම්බන්, පඳුරු මැඩියන් ආහාර ලෙස ගැනීමට වැඩි ප්රියතාවක් දක්වයි. මීට අමතරව කුරුළු බිත්තරද ආහාරයට ගනී. ඉතා අවධානයෙන් සිටින සර්පයෙක් වන අතර බිය වූ විට ශරීරයේ පෙර කොටස පුම්බා තමා විශාල සතෙක් ලෙස හඟවයි. මේ අයුරින් අනතුරු ඇඟවීමේදී කොරල ඈත් වන හෙයින් අන්තර් කොරළ සම නිල් පැහැයෙන් දිස්වේ. ප්රජනනයේදී අණ්ඩජතාව දක්වන මොවුන් වරකට බිත්තර 6-7ත් අතර සංඛ්යාවක් කොළරොඩු හා ගස්බෙන වැනි අඳුරු ස්ථානයක බිජුලෑම සිදුකරයි. උපතේදී පැටවෙක් දිගින් 15cm පමණ දිගකින් යුක්ත වන අතර වැඩුන සතෙක් 90cm තරම් විශාලව වැඩේ. දැඩි ලෙස සිදුවන වන විනාශය, මාර්ග අනතුරු හා අනිසි බිය නිසා සිදුකරන ජීවිත හානි මොවුන්ට ඇති තර්ජන ලෙස දැක්විය හැක. 2012 IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ මෙම සර්ප විශේෂය Least Concern (LC) කාණ්ඩය යටතේ වර්ගීකරනය කරනු ලබයි.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><u>කූල්ගේ හාල්දණ්ඩා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </u></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) ඉහත සඳහන් 2008දී පළවූ විද්යා පත්රයට අනුව <i>Dendrelaphis schokari</i> විශේෂය ඉන්දියාවේ බටහිර වැටිය ආශ්රිතවද සිටින බව නිදර්ශක සහිතව පෙන්වුවත් ඊට වසරකට පසු එම කතුවරුන්ම නැවත පර්යේෂණයකින් පෙන්වා සිටියේ එම ඉන්දියානු ගහණය <i>Dendrelaphis chairecaeos</i> - Boie, 1827 විශේෂය වන බවත් <i>Dendrelaphis schokari</i> ශ්රී ලංකාවට ආවේණික බවත්ය. අද වන විටත් අප රටේ ඇති ඇතැම් ප්රකාශන වල මෙම කරුණ යාවත්කාලීනවී නැත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක</span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-YuT4hccx5dI/Wt28vcsDb-I/AAAAAAAACx8/8TWW5o7GYw4v6MWSNYerEBV8CjKVwNCpgCLcBGAs/s1600/D.schokari1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-YuT4hccx5dI/Wt28vcsDb-I/AAAAAAAACx8/8TWW5o7GYw4v6MWSNYerEBV8CjKVwNCpgCLcBGAs/s1600/D.schokari1.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-9xjz_zvzv4A/Wt29DJWFgOI/AAAAAAAACyE/97nLpvVbJ_IBOWA8JjinBY1se55ruCOqACLcBGAs/s1600/D.schokari2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-9xjz_zvzv4A/Wt29DJWFgOI/AAAAAAAACyE/97nLpvVbJ_IBOWA8JjinBY1se55ruCOqACLcBGAs/s1600/D.schokari2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-ZXMk7PbJZNw/Wt29SVQFpqI/AAAAAAAACyI/5qAIPGvi_xAi4BPc9bnssI4W1VOsH0h3gCLcBGAs/s1600/D.schokari3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-ZXMk7PbJZNw/Wt29SVQFpqI/AAAAAAAACyI/5qAIPGvi_xAi4BPc9bnssI4W1VOsH0h3gCLcBGAs/s1600/D.schokari3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-7ysbHBxv2tU/XH-CADBFvuI/AAAAAAAAEYI/VEtAtXdX2sgVXci9bTdkt0Znrc0yWF6cACLcBGAs/s1600/D.schokari5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-7ysbHBxv2tU/XH-CADBFvuI/AAAAAAAAEYI/VEtAtXdX2sgVXci9bTdkt0Znrc0yWF6cACLcBGAs/s1600/D.schokari5.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-nFsbsipNBFw/XH-CQeJ6pAI/AAAAAAAAEYQ/Btj0XNymobYvYjklx5D47_AASb2zykK_gCLcBGAs/s1600/D.schokari6.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-nFsbsipNBFw/XH-CQeJ6pAI/AAAAAAAAEYQ/Btj0XNymobYvYjklx5D47_AASb2zykK_gCLcBGAs/s1600/D.schokari6.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-35347018687407404352017-11-26T20:35:00.001-08:002022-04-29T21:14:43.960-07:00Ravana's Rough-sided Snake/රාවණාගේ මැඩිල්ලා (Aspidura ravanai-L.J.M Wickramasinghe, D.R. Vidanapathirana, H.K.D. Kandambi, R.A. Pyron, N. Wickramasinghe, 2017)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#ardemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="ardemo">
Aspidura ravanai - Wickramasinghe et al 2017</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-UKJXNVpVfSo/WhuUF2rsEBI/AAAAAAAABMo/JMGqBW0FdacIHgFir22VTHdnrIu9EhDxwCLcBGAs/s1600/A.ravanai3.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="958" data-original-width="1600" height="382" src="https://4.bp.blogspot.com/-UKJXNVpVfSo/WhuUF2rsEBI/AAAAAAAABMo/JMGqBW0FdacIHgFir22VTHdnrIu9EhDxwCLcBGAs/s640/A.ravanai3.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />හැඳින්වීම : ශ්රී පාද අඩවියේ ජෛව විවිධත්වය සම්බන්දව 2010 වසරේදී සිදුකරන ලද ගවේෂණ වලදී හමුවූ මෙම විශේෂයේ පළමු නිදර්ශකය පසුව මහාචාර්ය Alexander Pyron ශ්රී ලංකාවේ සර්පයන්ගේ වංශ ප්රවේණිය හා සම්බන්ද සිදුකළ පර්යේෂණයේදී ජාන විශ්ලේෂණය කිරීමෙන්, දළව මැඩිල්ලාට වෙනස් පරිණාමික පෙළපතක් පෙන්වන බව සොයාගැනීමත් සමග හඳුනා නොගත් මැඩිල්ලන් විශේෂයක් ලෙස නම් කරන ලදී. පසුව උරග හා උභයජීවී විද්යාඥ මෙන්ඩිස් වික්රමසිංහ මහතා ඇතුළු පර්යේෂක කණ්ඩායම මෙම විශේෂයේ නව නිදර්ශකද සොයාගෙන 2017 වසරේදී නව විශේෂයක් ලෙස ශ්රී ලංකාව අතීතයේ පාලනය කලා යැයි සැලකෙන බලවත් රජවරයෙකු වූ රාවණා රජුට ගෞරවයක් ලෙස Aspidura ravanai නමින් නම් කර ඇත.<br /><br />
<a name='more'></a><div>භාහිර පෙනුම : කුඩා ප්රමාණයේ ශරීරයක් සහිතය. 45cm තරම් වර්ධනය වේ. පාංශු ස්ථරය තුලට පහසුවෙන් ගමන් කිරීමට උල් වූ හිසක් සහිතය. ශරීරයේ ප්රධාන පැහැය තද කළු වන අතර උදරීය කොරල හා හරස් දේහ කොරල පේළි දෙකක් පමණ වන්නට කහ හෝ තැඹිලි වර්ණයක් ඇති රේඛාවක් ද්වීපර්ශවිකව පිහිටයි. මෙම රේඛාව හිසේ උඩුතොල් කොරළ වල සිටම වල්ගය දක්වා පිහිටන නමුත් බොහෝ සතුන්ගේ ශරීරයේ මධ්යට වන්නට මැකී ගොස්ගොස් තැනින් තැන කැඩි රේඛාවක් සේ පිහිටයි. උදරීය පැහැය සත්වයාගෙන් සත්වයාට වෙනස් වේ. ඇතැම් සතුන්ගේ කළු පැහැ උදරයේ කහ පැහැති සලකුණු අක්රමවත් ලෙස තිබෙන අතර ඇතැම් සතුන්ගේ උදරීය පැහැය රතු පැහැතිය. අනෙක් මැඩිල්ලන්ගේ මෙන් ජම්බාලිය අසල ප්රදේශයේ පාර්ශවිකව රළු කන්ඨක පිහිටයි. කෙටි වල්ගයක් ඇත. පෞජ්ච උදරීය කොරල බෙදී නොමැත. </div><div><br /></div><div>කොරළ වින්යාසය: මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල පේලි 15ක් ඇත. උඩුතොල් කොරල 6ක් ඇත. අන්තර්-නාස් කොරල 1ක් පිහිටයි. උදරීය කොරල හා නොබෙදුණු පෞජ්ච උදරීය කොරල පිළිවෙලින් 132-139, 20-28, ගුද කොරළය බෙදී නොමැත. පූර්ව අක්ෂි කොරළ 1; අපර අක්ෂි කොරළ 2ක් පිහිටයි</div><div><br /></div><div>හඳුනාගන්නා ආකාරය : රාවණාගේ මැඩිල්ලාට පෙනුමෙන් සමාන වන්නේ එම ප්රදේශයේම හමුවන Aspidura trachyprocta (දළවා මැඩිල්ලා) විශේෂයි . රාවණාගේ මැඩිල්ලා දළවා මැඩිල්ලාගෙන් වෙන්කර හඳුනාගැනීමට නම් පිරිමි සතුන් යොදාගැනීම වඩා යෝග්ය වේ. එයට හේතුව වන්නේ මෙම විශේෂ දෙකම කොරළ වින්යාසය අතින් සමාන වීම හා ශරීර පැහැය තද වර්ණ ගන්නා සතුන් විශේෂ දෙකෙහිම වාර්තා වීමයි. නමුත් රාවණාගේ මැඩිල්ලා සෑම විටම තද කළු වන අතර හිසේ පාර්ශවිකව මධ්ය ප්රදේශයේ (4වන අධ්යදර කෝරළය අසල) සිට කහ පැහැති රේඛාවක් ශරීරයේ පසුපසට දිවයයි. බොහෝ සතුන්ගේ මෙම රේඛාව ශරීර මධ්යයේදී නොපිහිටන අතර තැනින් තැන කැඩි රේඛාවක් සේද පිහිටයි. තවද රාවණාගේ මැඩිල්ලාගේ ජම්බාලිය ආසන්නයේ පර්ශුක කොරළ දළවා මැඩිල්ලාට සාපේක්ෂව උල් වූ කන්ඨක නොපිහිටයි. මෙම ප්රදේශයේ සිට වල්ගය කෙලවර තෙක් කහ පැහැති රේඛාව පැහැදිළිව දිස් වේ. දළවා මැඩිල්ලාගේ මෙම රේඛාව රතු, රෝස වැනි පැහැයක් ගන්න අතර කළු , දුඹුරු , තැඹිලි වැනි වර්ණ වලින් යුක්ත වේ. වඩාත් නිවැරදි වෙන්කිරීමක් සඳහා පිරිමි සතුන්ගේ දෙබිඩි ලිංගික අවයව නිරීක්ෂණය සිදුකළ යුතුය. රාවණාගේ මැඩිල්ලාගේ දෙබිඩි ලිඟුවේ ඉහල අග්රය (Apex region) පටු අතර දළවා මැඩිල්ලාගේ එය පළල් වේ. තවද රාවණාගේ මැඩිල්ලාගේ දෙබිඩි ලිඟුව පෞච්ච උදරීය කොරල 5ක් දක්වා දිව යයි. දළවා මැඩිල්ලාගේ මෙම අගය 3-4ත් පමණ වේ.</div><div><br /></div><div>ව්යාප්තිය : ශ්රී පාදයේ බටහිර බෑවුමේ මුහුදු මට්ටමේ සිට උස මීටර 1650-2000 අතර උන්නතාංශ වලට සීමා වී ඇත. මෙම විශේෂය රත්නපුර රජ මාවතේ ගෙත්තම්පාන(ඉඳිකටුපාන) අසල සිට හැරමිටිපාන ප්රදේශයට වන්නටත් කුරුවිට-එරත්න මාර්ගයේ ඉඳිකටුපාන සිට හැරමිටිපාන ප්රදේශයට වන්නටත් සුලභව හමුවේ.</div><div><br /></div><div>ස්වභාව විද්යාව : අර්ධ පාංශුවාසී විශේෂ වන මැඩිල්ලන්ගේ ප්රධාන ආහාරය ලෙස ගැඩවිලුන් ගොදුරු කරගැනීම, මෙම විශේෂයේද ප්රධාන ආහාරය ලෙස සැලකිය හැක. දිරායන කොටන්, තෙතමනය සහිත කොළරොඩු හා ගල් යට මෙම විශේෂය හමුවේ. නව විශේෂයක් හේතුවෙන් වර්ගයා බෝකිරීම සම්බන්දයෙන් තොරතුරු දක්නට නොමැත. නමුත් අනෙක් මැඩිල්ලන් විශේෂ මෙන් අණ්ඩජතාව මගින් වර්ගයා බෝකිරීම සිදුකරන බව උපකල්පනය කල හැක. වර්ෂාවෙන් පසුව පොළව මතුපිටට පැමිණ සිටින අවස්ථා අපට දක්නට ලැබුණි. මෙරටට ආවේණික විශේෂයක් නිසාත්, ඉතා කුඩා භූගෝලීය ප්රදේශයකට සීමා වී සිටීම නිසාත් තර්ජනයට ලක්වූ විශේෂයක් ලෙස සැලකිය හැක.</div><div><br /></div><div>වෛද්ය විද්යාත්මක වැදගත් බව : නිර්විෂ සර්පයෙක් වේ. බොහෝ විට සපා කෑමට තැත් කරන්නේ නැත.</div><div><br /></div><div><u>විශේෂ කරුණු </u></div><div><br /></div><div>1. වසර මිලියන 6.2ක් තරම් ඉහතදී, එනම් අවසාන මයෝසීන අවධියේදී, දළවා මැඩිල්ලා හා මෙම විශේෂයේ පොදු ආධිතමයාගෙන් වෙන්වී පරිණාමය වී ඇත.</div><br />
<br />
සටහණ - සංජය කණිෂ්ක<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-iWIx8ULgIts/Wt3VcGNtiXI/AAAAAAAAC3o/3tyncUMfQuEYBLF3X0-etG3HYW56hvbsQCLcBGAs/s1600/A.ravanai1.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-iWIx8ULgIts/Wt3VcGNtiXI/AAAAAAAAC3o/3tyncUMfQuEYBLF3X0-etG3HYW56hvbsQCLcBGAs/s1600/A.ravanai1.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-guvuwI-JiuY/Wt3VuBb0VDI/AAAAAAAAC3w/iOhRUy3MrKgNWRvdNPhoMuknsjoQGlfAgCLcBGAs/s1600/A.ravanai2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-guvuwI-JiuY/Wt3VuBb0VDI/AAAAAAAAC3w/iOhRUy3MrKgNWRvdNPhoMuknsjoQGlfAgCLcBGAs/s1600/A.ravanai2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-YKevKc1NGsE/Wt3V7pGqZqI/AAAAAAAAC30/mnJ4jbuBoeo-f7dO3bb6LeCKxg9Myxj8ACLcBGAs/s1600/A.ravanai4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-YKevKc1NGsE/Wt3V7pGqZqI/AAAAAAAAC30/mnJ4jbuBoeo-f7dO3bb6LeCKxg9Myxj8ACLcBGAs/s1600/A.ravanai4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-SiXumF_-D1c/Wt3WKpV1p9I/AAAAAAAAC38/khDhLHYf3jMSTDkQYPVenw32QzCQVj3ZgCLcBGAs/s1600/A.ravanai5.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-SiXumF_-D1c/Wt3WKpV1p9I/AAAAAAAAC38/khDhLHYf3jMSTDkQYPVenw32QzCQVj3ZgCLcBGAs/s1600/A.ravanai5.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-23995856648594206942017-11-01T17:53:00.000-07:002020-04-10T19:06:48.656-07:00Hemprich's Shieldtail/දෙපත් තුඩුල්ලා (Rhinophis homolepis-Hemprich, 1820)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Trevelyan's Earth Snake, Kelaart's Earth Snake</td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#rhdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="rhdemo">
Rhinophis homolepis HEMPRICH 1820: 119 (nom. nud. fide GANS 1966)<br />
Dapatnaya Trevelyanii [sic] — KELAART 1853: 108<br />
Dapatnaya Trevelyanii [sic] — KELAART 1854: 137<br />
Mytilia gerrardi GRAY 1858: 440<br />
Mytilia gerrardi — GRAY 1858: 379<br />
Mytilia gerrardi — GRAY 1858 (redescription)<br />
Rhinophis Trevelyanus — BEDDOME 1886: 7<br />
Rhinophis trevelyanus — BOULENGER 1893: 142<br />
Rhinophis homolepis — PETERS 1861<br />
Rhinophis trevelyanus — WALL 1921: 38<br />
Rhinophis homolepis — SMITH 1943<br />
Rhinchophis trevelyana - GANS 1966: 16<br />
Rhinchophis trevelyana - BAUER et al 1995<br />
Rhinophis trevelyanus — JANZEN et al. 2007<br />
Rhinophis homolepis — WICKRAMASINGHE et al. 2009<br />
Rhinophis homolepis — WALLACH et al. 2014: 651
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-koW6pZTl2ls/WfpihBwr4zI/AAAAAAAABLM/62DQAGs2Nawb0y5iGEgacHj5zGCO_h7-wCLcBGAs/s1600/R.homolepis1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1166" data-original-width="1600" height="466" src="https://4.bp.blogspot.com/-koW6pZTl2ls/WfpihBwr4zI/AAAAAAAABLM/62DQAGs2Nawb0y5iGEgacHj5zGCO_h7-wCLcBGAs/s640/R.homolepis1.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-QSLsDein9aM/WfposYiM7XI/AAAAAAAABLo/4EUwLKKMDmc4m_3nYjoa8awYVgcdBavQACLcBGAs/s1600/R.homolepis%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="129" data-original-width="626" src="https://3.bp.blogspot.com/-QSLsDein9aM/WfposYiM7XI/AAAAAAAABLo/4EUwLKKMDmc4m_3nYjoa8awYVgcdBavQACLcBGAs/s1600/R.homolepis%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">දෙපත් තුඩුල්ලා ශ්රී ලංකාවේ හමුවන තුඩුල්ලන් අතුරින් කැපී පෙනෙන රූප විද්යාවකට හිමිකම් කියන පාංශුවාසී සර්ප විශේෂයක් වේ. 1820 දී <i>Angius homolepis</i> නමින් විදු ලොවට එක වුන මෙම සත්වයා විද්යා නාමකරණ බොහොමයකට ලක් වූ සර්පයෙක් වේ. ඒ හේතුව නිසා හා ව්යාප්ති කලාපයේ ඒකාකාරී නොවී තැනින් තැන ගහණයන් (patchy distribution) ඇති නිසා මෙම විශේෂය පිළිබඳව වැඩිදුර අධ්යයනයන් වැදගත් බව බොහෝ සත්වවේදීන් හා පර්යේෂකයන් පෙන්වා දී ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ශරීරයේ කොරළ සුමට ස්වභාවයක් ගනී. උල් වූ හිස හා ඇබයක් වැනි වල්ගය හා සුදු හෝ රෝස පැහැති පාර්ශවික සලකුණු යන ලක්ෂණ වලින් පහසුවෙන් හඳුනාගත හැකි මෙම සර්ප විශේෂය මධ්යම, සබරගමු පළාත්වල හා ඌව පළාතේ 600m - 950m තරම් උන්නතාංශ වල වාර්තා වී ඇත. ශරීර වර්ණය ප්රධාන වශයෙන් කළු හෝ දුඹුරු මිශ්ර කළු පැහැයක් ගනී. පාර්ශ්ව-උදරීය ප්රදේශයට යන්න කොරළ වල උඩ හා යටි මායිම් සුදු / ලා රෝස පැහැයක් ගනී. මෙලෙස සෑම කොරලයකම සලකුණු ඇති බැවින් ශරීරයේ ඇති රේඛා සේ දිස්වේ. ඇතැම් සතුන්ගේ පාර්ශ්ව-උදරීය ප්රදේශයේ සුදු / ලා රෝස පැහැය ප්රමුඛ වේ. ශරීරයේ ද්වීපාර්ශවිකව ත්රිකෝණ හැඩයෙන් යුත් සුදු හෝ ලා රෝස සලකුණු පිහිටයි (එක පැත්තක සලකුණු 20ක් පමණ බැගින්). ශරීරයේ පෙර දෙසට වන්නට මෙම සලකුණු පෘෂ්ඨීයව එකිනෙක යා විය හැක. බොහෝ සතුන්ගේ පළමු සලකුණ මෙලෙස යා වී ඇත. වල්ග පලිහ කහ පැහැයෙන් යුක්ත වන අතර ගෝලාකාර ඇබයක් සේ සැකසී ඇත. මෙම කොටසේ ප්රෂ්ඨීයව කුඩා නෞතල්ය වැනි නෙරුම් වල්ග අබයේ කෙලවර සිට මධ්ය දක්වා පිහිටයි. පැහැදිළි ගෙලක් රහිතය. උදරීයව සුදු පැහැ වන අතර කළු පති සලකුණු විසිරී ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">පාංශු වාසී සංචරනයටම පරිණාමිකව හිමි වූ උල් හිස බුරුල් පස තුලින් හාරා යෑමට උපකාරී වේ. දිවියෙන් වැඩි කලක් පාංශු වාසීව සිටින බැවින් අනෙක් සර්පයන්ගේ මෙන් අක්ෂි පිහිටා නොමැත. පාරගම්ය පටලයක් වැනි අක්ෂි කොරළයකින් ඒවා වැසී ඇත. අඩි 4ක් තරම් ගැඹුරින් පොලව තුල සිට හමුවූ අවස්ථා ඇත. ගැඩවිලුන් ප්රධාන වශයෙන් ආහාරයට ගනී. මීට අමතරව වේයන් හා අනෙකුත් පාංශු වාසී කෘමි සතුන් ආහාරට ගනී. වර්ෂාවත් සමග පොළව මතුපිටට පැමිණෙනු දැකිය හැක. ගෙවතු, හා කෘෂි භූමි වල දුඹුරු පැහැයෙන් යුත් පස් ඇති ස්ථාන වල සුලභව හමුවේ. අන්ඩජලාබුජ තාව මගින් පැටව් බිහිකරන මෙම සතුන් වරකට පැටවුන් 2- 4ත් අතර බිහිකරයි. උපතේදී පැටවෙක් 9cm තරම් වන අතර වැඩුන සතෙක් 20-28cm පමණ වේ. කලබල වූ විට ගුලිවී හිස සඟවා ගනී. කිසිවිටෙකට සපා කෑමට තැත් නොකරයි. මනිසා හා නිතර නොගැටුනත් පස් කැපීම , කෘෂි භූමි පිළියෙළ කිරීම් වැනි ක්රියාකාරකම් මෙම සතුන්ගේ පැවැත්මට ඇති තර්ජන සේ සැළකිය හැක. මේ වන විට රතු දත්ත සටහනේ තර්ජනයට ලක් වූ සර්ප විශේෂයක් (Endangered) ලෙස නම්කොට ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">කොරල වින්යාසය </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Mid Body Scale Rows/මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල : 17</span><br />
<span style="font-size: large;">Ventral/උදරීය : 180-204</span><br />
<span style="font-size: large;">Sub-caudal/පෞච්ඡ උදරීය : 2-5 </span><br />
<span style="font-size: large;">තුන්ඩ කෝරලය ලලාට කෝරලයට වඩා දිගුය. සුළු වශයෙන් නෞතල්යක් දරයි.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<u><span style="font-size: large;">දෙපත් තුඩුල්ලා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </span></u><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) හෙම්ප්රිච් විසින් <i>Angius homolepis</i> යන නාමය මෙම විශේෂය සඳහා දෙනු ලැබුවත් පසුව එය <i>Dapatnaya Trevelyanii</i>, <i>Mytilia gerrardi</i> හා <i>Rhinophis Trevelyanus</i> වැනි නම් වලින් හඳුන්වා ඇත. විශේෂ නාමය homolepis ලෙස නිවැරදි විය යුතු බව පීටර්ස් 1861දී ප්රකාශ කරන ලදී.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<span style="font-size: large;">2) වර්ථමානයේ ඇති ජාන දත්ත අනුව පරිණාමිකව ගෝමර තුඩුල්ලා (<i>Rhinophis blythii</i>), එරංගවිරාජ්ගේ තුඩුල්ලා (<i>Rhinophis erangaviraji</i>) හා තපෝ තුඩුල්ලා (<i>Rhinophis drummondhayi</i>) යන සර්පයන්ට ළඟ නෑකම් දක්වයි. </span><br />
<div>
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක </span><br />
<div>
<br /></div>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-TdtwWh9Arl0/Wt35XjjA4zI/AAAAAAAAC84/TVUp8ul-tNwzVya8RcOnxFg4Lu28Kvp2gCLcBGAs/s1600/R.homolepis2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-TdtwWh9Arl0/Wt35XjjA4zI/AAAAAAAAC84/TVUp8ul-tNwzVya8RcOnxFg4Lu28Kvp2gCLcBGAs/s1600/R.homolepis2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-8AnKsFAFoyU/Wt346jGGhaI/AAAAAAAAC8w/IovC3oaNNzM_LxuW8mSD5Es296OBbYfMACLcBGAs/s1600/R.homolepis3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-8AnKsFAFoyU/Wt346jGGhaI/AAAAAAAAC8w/IovC3oaNNzM_LxuW8mSD5Es296OBbYfMACLcBGAs/s1600/R.homolepis3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-KlAoFXfICs8/Wt34k-mQpRI/AAAAAAAAC8k/SlK6f2IxsdQ3N_nam8gSrZ3mT0wXC061gCLcBGAs/s1600/R.homolepis4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-KlAoFXfICs8/Wt34k-mQpRI/AAAAAAAAC8k/SlK6f2IxsdQ3N_nam8gSrZ3mT0wXC061gCLcBGAs/s1600/R.homolepis4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-Ya5_tLnCt2A/Wt34V_ApgwI/AAAAAAAAC8g/PATYda2tLDUe4gsfn-yOqb58zVqInIMOgCLcBGAs/s1600/R.homoepis5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-Ya5_tLnCt2A/Wt34V_ApgwI/AAAAAAAAC8g/PATYda2tLDUe4gsfn-yOqb58zVqInIMOgCLcBGAs/s1600/R.homoepis5.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-FdbVYvs8LMw/XpCV7eDKu5I/AAAAAAAAFDg/ER9WnVrs-TkYM7hHysPpSOssKl1de9SsACLcBGAsYHQ/s1600/R.homolepis6.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-FdbVYvs8LMw/XpCV7eDKu5I/AAAAAAAAFDg/ER9WnVrs-TkYM7hHysPpSOssKl1de9SsACLcBGAsYHQ/s1600/R.homolepis6.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-T34sVR0qduU/XpCWJ9I-cZI/AAAAAAAAFDk/gVOnA9OcSBYZk3h_bH1gm0yNGqhBSxZ6gCLcBGAsYHQ/s1600/R.homolepis7.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-T34sVR0qduU/XpCWJ9I-cZI/AAAAAAAAFDk/gVOnA9OcSBYZk3h_bH1gm0yNGqhBSxZ6gCLcBGAsYHQ/s1600/R.homolepis7.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-E0zMqEewpLU/XpCWW0lebGI/AAAAAAAAFDs/UAQsY3kTTM8A072dwoQhenMc6iJBXj2lQCLcBGAsYHQ/s1600/R.homolepis8.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-E0zMqEewpLU/XpCWW0lebGI/AAAAAAAAFDs/UAQsY3kTTM8A072dwoQhenMc6iJBXj2lQCLcBGAsYHQ/s1600/R.homolepis8.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-SGm9kR5YrmU/XpElCRiashI/AAAAAAAAFD4/MESEaruuPw060CdbOtF_iyTRarHi0GUiwCLcBGAsYHQ/s1600/R.homolepis9.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-SGm9kR5YrmU/XpElCRiashI/AAAAAAAAFD4/MESEaruuPw060CdbOtF_iyTRarHi0GUiwCLcBGAsYHQ/s1600/R.homolepis9.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-28573828503812849712017-09-12T22:45:00.003-07:002019-06-16T22:26:48.957-07:00Ornate Flying Snake/මල්සරා (Chrysopelea ornata-Shaw, 1802)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Golden Flying Snake</td>
<td>පොල්මල් කරවලා</td>
<td>Parakkum Pambu</td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#codemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="codemo">
Coluber Ornatus SHAW 1802: 477<br />
Coluber ibibiboca DAUDIN 1802 (fide SMITH 1943)<br />
Chrysopelea ornata — BOIE 1827<br />
Chrysopelea ornata — DUMÉRIL & BIBRON 1854: 1042<br />
Chrysopelea ornata — WALL 1921: 305<br />
Chrysopelea ornata — SMITH 1943: 251<br />
Chrysopelea ornata lankavae DERANIYAGALA 1945<br />
Chrysopelea ornata lankave — KANDAMBY 1997<br />
Chrysopelea ornata — COX et al. 1998: 66<br />
Chrysopelea ornata — MURTHY 2010<br />
Chrysopelea ornata — WALLACH et al. 2014: 167
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-DIn00ZxYqsk/XQcP3DvRBBI/AAAAAAAAElw/X-JrbwRYoBkjX0fURrNp_wzIhh77zYA_ACLcBGAs/s1600/C.ornata5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1147" data-original-width="1600" height="458" src="https://1.bp.blogspot.com/-DIn00ZxYqsk/XQcP3DvRBBI/AAAAAAAAElw/X-JrbwRYoBkjX0fURrNp_wzIhh77zYA_ACLcBGAs/s640/C.ornata5.JPG" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-MxFpUNkQfCk/WbjEQaEEQOI/AAAAAAAABCw/da8DPUD88_Ig_--1wtOwxTAy0BJt_R7ygCLcBGAs/s1600/C.ornata%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="128" data-original-width="624" src="https://1.bp.blogspot.com/-MxFpUNkQfCk/WbjEQaEEQOI/AAAAAAAABCw/da8DPUD88_Ig_--1wtOwxTAy0BJt_R7ygCLcBGAs/s1600/C.ornata%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<span style="font-size: large;">මල්සරා යනු අනංගයා හැඳින්වීමට යොදා ගන්නා එක් නමකි. සර්ප ලෝකයේද එලෙසම මල්සරෙක් සිටින බව ඔබ දනසිටියාද? මල්සරා නමින් හඳුන්වන සර්පයා ශ්රී ලංකාවේ හමුවන අලංකාරවත්ම සර්පයා ලෙස බොහෝ දෙනෙක් විශ්වාස කරයි. ඉතා දැකුම්කලු වර්ණ රටාවන්ගෙන් හෙබි මෙම සර්ප විශේෂය පොල්මල් කරවලා ලෙසද හැඳින්වුවද සැබෑ කරවැල් විශේෂයක් නොවේ. ඉතා සුළු, වෛද්ය විද්යාත්මක වැදගත් කමක් නොමැති විෂක් සහිත මෙම සර්ප විශේෂය ශ්රී ලංකාවේ තෙත්,අතරමැදි හා වියළි දේශගුණික කළාප තුනෙහි ව්යාප්තවී සිටී.</span><br />
<a name='more'></a><br />
<span style="font-size: large;">දිගු සිහින් සිරුරක් සහිත මෙම විශේෂයේ දේහය සුමට කොරල වලින් වැසී පවතී. රුක්වාසී සර්ප විශේෂයක් බැවින් ගස් වල අතු පතර සංචරණය පහසුවීමට සිරුර පාර්ශවිකව පැතලි ස්වභාවයක් ගන්නා අතර දිගු පරිග්රාහක වල්ගය අතු වල එල්ලී සිටීමට උපයෝගී කරගනී. පැහැදිලිව ගෙලින් වෙන්වූ හිස </span><span style="font-size: large;">හොඹුව</span><span style="font-size: large;"> දෙසට වන්නට පැතලි ස්වභාවයක් ගනී. ශරීරයේ පෘෂ්ඨීය වර්ණය කුඩා පැටවුන්ගේ කළු වර්ණයක් ගන්නා අතර පෙර සිට අපර දෙසට වන්නට ලා පැහැයේ සිට තද වර්ණයක් ගන්නා කහවන් හරස් පටි ගෙලෙහි සිට වල්ගය දක්වා දිවයයි. මෙම හරස් පටිවල පෘෂ්ඨීයව රතු හෝ තැඹිලි පැහැති පුල්ලිය බැගින්ද පිහිටයි. ඇතැම් සතුන්ගේ මෙම හරස් පටි අතර තද බවින් අඩු හීනි හරස්පටිද දක්නට ඇත. වැඩුන සතුන්ගේ ශරීර පැහැය ඔලිව් මිශ්ර කොළ හෝ කහ කොළ වන් පැහැයකින් ප්රමුඛ වේ. හිසේ පෘෂ්ඨීයව තැඹිලි හෝ කහ පැහැයෙන් යුත් තීරු 4ක් පමණ ගෙලෙහි සිට හොඹුව තෙක් පිහිටා ඇත.බොහෝ සතුන්ගේ හිසේ ඇස් මට්ටමට වන්නට පමණක් කළු පැහැති වන අතර අධ්යදර(උඩුතොල්) කොරල කහ පැහැති වේ. උදරීය පැහැය ලා කහ වන අතර පෞච්ඡ උදරීය කොරළ තද පැහැයක් සමග කහ පැහැති zigzag ආකාරයේ රටාවක් දක්නට ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">දිවාචර සංචරනය පෙන්වන මල්සරා ඉතා වේගවත් ලෙස අතුපතර ගමන් කිරීමට තම සිහින් සිරුර උපයෝගීකර ගනී. දහවල් කාලයේ ඉතා ක්රියාශීලී මෙම සතුන් ඉතා ඝන කැලෑ හා මද වශයෙන් ගස් වල් ඇති ස්ථාන වල මෙන්ම ගෙවතු ආශ්රිතවද ඇතැම් අවස්ථාවල ගොදුරු සොයා මිනිස් වාසස්ථාන තුලටද පැමිණෙනු දැකගත හැක. Chrysopelea ඝනයේ අනෙක් සර්පයන්ට මෙන්ම ඉහල ස්ථානයක සිට පහළ ස්ථානයක් කරා වාතයේ පාවී (Gliding) ගමන් කිරීමේ හැකියාවක් මෙම සර්පයා සතු වේ. මේ සඳහා තම ඉලඇට විහිදුවා ශරීරය පැතලි කොට උදරීය වර්ගඵලය වැඩි කරගනී. විලෝපිකයෙක් හමුවේ එක් ගසක සිට තවත් ගසකට පලායෑම සඳහා මෙම චර්යා රටාව බෙහෙවින් උපකාරී වේ. ඉංග්රීසි බසින් Chrysopelea ඝනයේ සර්පයන් "Flying Snake" ලෙස හඳුන්වන්නේද මෙම හැසිරීම නිසාය. කුඩා කුරුල්ලන්, කටුස්සන් හා හූනන් ආහාර ලෙස ගැනීමට වැඩි ප්රියතාවක් දක්වයි. මීට අමතරව ගෙම්බන්/මැඩියන් හා කුරුළු බිත්තරද ආහාරයට ගනී. අණ්ඩජතාව මගින් ප්රජනනය සිදුකරන මෙම සර්පයන් වරකට බිත්තර 6-17ත් අතර සංඛ්යාවක් දමයි. උපතේදී පැටවුන් දිගින් 10cm පමණ වන අතර වැඩුන සතුන් 90-120cm පමණ දිගකින් යුක්ත වේ. කලබලකාරී සර්පයෙක් නොවුනත් තර්ජනයකදී වල්ගය වේගයෙන් සොලවනු නිරීක්ෂණය කල හැක. තවද ශරීරයේ පෙර කොටස දඟරයක් සේ සකසා සපා කෑමට තැත් කරයි. Opisthoglyph ආකාරයේ විෂ දල පිහිටයි. මුඛයේ උඩු ඇන්දේ මදක් පිටුපසට වන්නට විෂ දල පිහිටීම හේතුවෙන් යාන්ත්රික කාර්යක්ෂමතාවින් වැඩි දෂ්ටනයක් සිදු කිරීම අපහසුය. දැඩි ලෙස සිදුවන වන විනාශය, මාර්ග අනතුරු හා අනිසි බිය නිසා සිදුකරන ජීවිත හානි මොවුන්ට ඇති තර්ජන ලෙස දැක්විය හැක. IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ මෙම සර්ප විශේෂයේ ජාතික සංරක්ෂණ තත්වය Vulnerable (VU) කාණ්ඩය යටතේ වර්ගීකරනය කරනු ලබයි.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">මල්සරා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">1) පරිණාමිකව Chrysopelea ගණය තුල <i>Chrysopelea paradisi</i> විශේෂයට ලඟම නෑකම් දක්වන අතර Ahaetullinae උපකුලය තුල හාල්දණ්ඩන් අයත් Dendrelaphis ගණයට ලගම නෑකම් පෙන්වයි </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">2) මෙම විශේෂයේ ඇති ආකර්ෂණීය වර්ණරටා හේතුවෙන් පළමු විස්තර කිරීමේදී Shaw විසින් ornatus ලෙසින් විශේෂ නාමකරණයද, "Ornamented Snake" ලෙසින් ඉංග්රීසි නාමය ලබා දී ඇත. ලතින් බසින් ornate යනු හැඩකර ඇති, අලංකාර බැවින් යුත් යන තේරුමයි</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">3) දැරණියගල විසින් 1955 දී Chrysopelea ornata lankavae යනුවෙන් උප විශේෂයක් ශ්රී ලංකාවෙන් විස්තර කොට ඇත.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">සටහන - සංජය කණිෂ්ක </span><br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-T4124i7S4gY/WbjE8-oJX7I/AAAAAAAABC8/bRpMAz94sn8WJ0kj4kz19mgBj2lP4rh2gCPcBGAYYCw/s1600/C.ornata1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-T4124i7S4gY/WbjE8-oJX7I/AAAAAAAABC8/bRpMAz94sn8WJ0kj4kz19mgBj2lP4rh2gCPcBGAYYCw/s1600/C.ornata1.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-XBG2vUZybHQ/Wt26bQwQJFI/AAAAAAAACxQ/12V8gjtZeG4tRm1yJ5KeeuEPP1dNbIVFQCLcBGAs/s1600/C.ornata2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-XBG2vUZybHQ/Wt26bQwQJFI/AAAAAAAACxQ/12V8gjtZeG4tRm1yJ5KeeuEPP1dNbIVFQCLcBGAs/s1600/C.ornata2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-UFJ_RpLvBRk/Wt26rrkllEI/AAAAAAAACxk/2DbHYyTzfykPTS3clSwo-eCDP6WFS3ccwCLcBGAs/s1600/C.ornata3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-UFJ_RpLvBRk/Wt26rrkllEI/AAAAAAAACxk/2DbHYyTzfykPTS3clSwo-eCDP6WFS3ccwCLcBGAs/s1600/C.ornata3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-WzCcy9Lx4X8/WvArwYa3FRI/AAAAAAAADUI/rNbPzcXUjfo95DD_w3hLvB5VezIIFhRhQCPcBGAYYCw/s1600/C.ornata4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-WzCcy9Lx4X8/WvArwYa3FRI/AAAAAAAADUI/rNbPzcXUjfo95DD_w3hLvB5VezIIFhRhQCPcBGAYYCw/s1600/C.ornata4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-TDHqd19YP-A/XQcQmD5CGJI/AAAAAAAAEl4/k5fljILV5yQCAF26NZC6Q1jgJ97tC1tXgCLcBGAs/s1600/C.ornata6.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-TDHqd19YP-A/XQcQmD5CGJI/AAAAAAAAEl4/k5fljILV5yQCAF26NZC6Q1jgJ97tC1tXgCLcBGAs/s1600/C.ornata6.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-yavXm9Z-UvU/XQcQ3m_iH9I/AAAAAAAAEmA/I-2XLQloeMUFjK-sTIbhL9cSa_yh7Xw3ACLcBGAs/s1600/C.ornata7.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-yavXm9Z-UvU/XQcQ3m_iH9I/AAAAAAAAEmA/I-2XLQloeMUFjK-sTIbhL9cSa_yh7Xw3ACLcBGAs/s1600/C.ornata7.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-91443934471873113662017-09-12T22:13:00.000-07:002018-04-23T03:48:29.869-07:00Brown Vine Snake/හෙනකඳයා (Ahaetulla pulverulenta-Duméril & Bibron, 1854)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Brown-speckled Whipsnake</td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#apdemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="apdemo">
Dryinus pulverulentus DUMÉRIL, BIBRON & DUMÉRIL 1854: 812<br />
Passerita purpurascens GÜNTHER 1864 (fide SMITH 1943)<br />
Dryophis pulverulentus — BOULENGER 1890: 371<br />
Dryophis pulverulentus — WALL 1921: 302<br />
Dryophis pulverulentus — SMITH 1943: 378<br />
Dryophis pulverulenta xanthiscutata - DERANIYAGALA: 1955<br />
Dryophis pulverulenta indica DERANIYAGALA 1955<br />
Ahaetulla pulverulentus — DAS 1996: 53<br />
Ahaetulla pulverulentus — SHARMA 2004<br />
Ahaetulla pulverulenta — WALLACH et al. 2014: 21
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-P3dkalcR_TM/Wbi-DJf8abI/AAAAAAAABCI/522pdC8YJTM-jyDA2-7Xu17qc6De9kE1gCLcBGAs/s1600/A.pulverulenta2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1090" data-original-width="1600" height="436" src="https://1.bp.blogspot.com/-P3dkalcR_TM/Wbi-DJf8abI/AAAAAAAABCI/522pdC8YJTM-jyDA2-7Xu17qc6De9kE1gCLcBGAs/s640/A.pulverulenta2.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-7A4UqYm9uGI/Wbi8qbRVDhI/AAAAAAAABB8/fIacnbtTdWIbiPjcXxB32MptMZOJV5TAQCLcBGAs/s1600/A.pulverulenta%2Bkey.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="128" data-original-width="624" src="https://2.bp.blogspot.com/-7A4UqYm9uGI/Wbi8qbRVDhI/AAAAAAAABB8/fIacnbtTdWIbiPjcXxB32MptMZOJV5TAQCLcBGAs/s1600/A.pulverulenta%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-RYz-1XjeElA/Wt25dX1iurI/AAAAAAAACxA/ssRr6DbgsXkiJaOC2OEgFqybdqzxkvzrwCLcBGAs/s1600/A.pulverulenta1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-RYz-1XjeElA/Wt25dX1iurI/AAAAAAAACxA/ssRr6DbgsXkiJaOC2OEgFqybdqzxkvzrwCLcBGAs/s1600/A.pulverulenta1.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-mWLLpGdfi88/Wt25xubxZNI/AAAAAAAACxI/uehqFvngNL0Rfw_bZFwKH-SHjcVZM8EUwCLcBGAs/s1600/A.pulverulenta3.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://2.bp.blogspot.com/-mWLLpGdfi88/Wt25xubxZNI/AAAAAAAACxI/uehqFvngNL0Rfw_bZFwKH-SHjcVZM8EUwCLcBGAs/s1600/A.pulverulenta3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6033363060704282620.post-674303488477135542017-09-12T21:55:00.001-07:002020-08-14T19:56:01.963-07:00Common Bridal Snake/ගැට රදනකයා (Dryocalamus nympha-Daudin, 1803)<table align="center" border="1">
<tbody>
<tr>
<td align="center" colspan="3"><b>Other Names- වෙනත් නම්</b></td>
</tr>
<tr>
<td align="center">English</td>
<td align="center">Sinhala</td>
<td align="center">Tamil</td>
</tr>
<tr>
<td>Vellore Bridal Snake</td>
<td>ගැට කරවැලා</td>
<td></td>
</tr>
</tbody></table>
<div class="container">
<button class="btn btn-info" data-target="#dndemo" data-toggle="collapse" type="button">Click Here for Synonyms</button>
<br />
<div class="collapse" id="dndemo">
Coluber nympha DAUDIN 1803: 244<br />
Hurria nympha — MERREM 1820: 93<br />
Lycodon nympha — SCHLEGEL 1837: 120<br />
Odontomus nympha — DUMÉRIL, BIBRON & DUMÉRIL 1854: 450<br />
Hydrophobus semifasciatus — GÜNTHER 1862 (fide SMITH 1943)<br />
Odontomus semifasciatus — GÜNTHER 1864: 234 (fide SMITH 1943)<br />
Odontomus nympha — GÜNTHER 1864: 233<br />
Dryocalamus nympha var. ceylonensis MÜLLER 1887 (fide SMITH 1943)<br />
Hydrophobus nympha — BOULENGER 1890: 298<br />
Dryocalamus nympha — BOULENGER 1893: 370<br />
Dryocalamus nympha — WALL 1921: 166<br />
Cochliophagus isolepis MÜLLER 1924<br />
Dryocalamus nympha — SMITH 1943: 274<br />
Dryocalamus nympha — DAS 1996: 56<br />
Dryocalamus nympha — KARUNARATHNA & AMARASINGHE 2011<br />
Dryocalamus nympha — WALLACH et al. 2014: 248<br />
Lycodon nympha - Figueroa et al. 2016<br />
Dryocalamus nympha - Lee et al. 2018
</div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-haRfssgY7-0/Wbi1zmpXhjI/AAAAAAAABBg/TomRBuxHB_ghU_zy0rxTSElxsNvXFEoAQCLcBGAs/s1600/D.nympha1.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1248" data-original-width="1600" height="498" src="https://4.bp.blogspot.com/-haRfssgY7-0/Wbi1zmpXhjI/AAAAAAAABBg/TomRBuxHB_ghU_zy0rxTSElxsNvXFEoAQCLcBGAs/s640/D.nympha1.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-tG1N_9rnJi8/Wbi09Zt0kII/AAAAAAAABBY/yq0zZGsw3bo0wy9ZJ7UPDTphFwOvvmyTQCLcBGAs/s1600/D.nympha%2Bkey.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="128" data-original-width="626" src="https://4.bp.blogspot.com/-tG1N_9rnJi8/Wbi09Zt0kII/AAAAAAAABBY/yq0zZGsw3bo0wy9ZJ7UPDTphFwOvvmyTQCLcBGAs/s1600/D.nympha%2Bkey.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div><span style="font-size: x-large;">ශ්රී ලංකාවේ හමුවන ගැට රදනක විශේෂ දෙක අතුරින් සුලභවම හමුවන විශේෂය වන්නේ <i>Dryocalamus nympha</i> නැතිනම් Common Bridal Snake යන විශේෂයි. 2016 වසරේ සිට 2020 වසර දක්වා කාලය තුල මෙම සර්පයන් රදනකයන් අයත් Lycodon ගණය නියෝජනය කලත් චිත්රසේකරගේ ගැට රදනකයාගේ (<i>Dryocalamus chithrasekarai</i>) විද්යාත්මක විස්තර කිරීමත් සමග නැවත <i>Dryocalamus</i> ගණයට ඇතුලත් කරන ලදී. රදනකයන් සහ ගැට රදනකයන් යනු වෙන්ව පරිණාමය වූ සත්ව කාණ්ඩ දෙකක් වන අතර ගැට රදනකයන් සාපේක්ෂව වැඩි රුක්වාසී ජීවන රටාවක් පෙන්වයි.</span></div><div><span style="font-size: x-large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: x-large;">සිහින් දිගු ශරීරයක් ඇති මෙම සතුන්ගේ කොරල සුමට වන අතර මධ්ය දේහයේ හරස් කොරල පේලි 13ක් පිහිටා ඇත. ගෙලෙහි සිට ජම්බාලිය අසලට වන්නටම ශරීරයේ ඒකාකාර ප්රමාණයක් ගනී. ගෙලින් පැහැදිළිව වෙන්ව ඇති හිසේ ඉදිරිපස පෘෂ්ඨීයව බැලූ විට තරමක් ඕවලාකාර හැඩයක් ගනී. හිසට සාපේක්ෂව විශාල අක්ෂි පිහිටා ඇත. ශරීර වර්ණය තද දුඹුරු හෝ කළු මිශ්ර දුඹුරු වන අතර ගෙලෙහි සිට වල්ගය දක්වාම සුදු හෝ කහ පැහැති හරස් පටි 50ක් පමණ පිහිටා ඇත. මෙම හරස් පටි වල තැනින් තැන ශරීර වර්ණය පෙනෙන කුඩා හිඩැස් ඇති අතර පාර්ශවික පෙදසට වන්න දෙකට බෙදී උඩුයටිකුරු Y අකුරක් සේ දිස්වේ. තවද ශරීරයේ පෙර දෙසට වන්නට මෙම හරස්පටි වඩා පැහැදිළිව දිස්වන අතර වර්ධනයත් සමග අපර දෙසට වන්නට ඇති හරස්පටි වඩා විහිදී වියැකී යයි. ගෙල ප්රදේශයේ හරස්පටි වල පැහැයෙන්ම කරපටියක් පිහිටා ඇත. මෙම කරපටියේ ඉදිරිපස සීමාව ධ්යධර කොරල තෙක් විහිදී ඇත. උදරීයව සුදු හෝ කහ මිශ්ර සුදු පැහැයක් ගනී.</span></div><div><span style="font-size: x-large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: x-large;">ශ්රී ලංකාවේ අතරමැදි කලාපයේ හා වියළි කලාපය පුරාවටම ව්යාප්තව සිටින මෙම විශේෂය ප්රධාන වශයෙන් නිසාචර වේ. සවස් කාලයේදී ක්රියාශීලී ගැට රදනකයින් සුලභව මිනිස් වාසස්ථාන තුලට ගොදුරු සොයා ඇතුල්වේ. මොවුන්ගේ ප්රධාන ආහාරය වන්නේ හූනන්ගේ බිත්තරයි. කුඩා සතුන් හූනු බිත්තර වල සිවිය තම උඩු හනුවේ පිටුපසට වන්නට ඇති දත් වලින් පසාරු කර මදය ගිල දමයි. වැඩුන සතුන්ට බිත්තර කෙලින්ම ගිලීමේ හැකියාවක් ඇත. Hemidactylus (ගෙයි හූනන්) හා Cnemaspis (දිවාසැරි හූනන්) විශේෂ වසර පුරාවටම බිත්තර දමන බැවින් හා අනෙක් සර්පයන්ගෙන් ආහාර වලට අඩු තරඟයක් ඇති හෙයින් මෙම සර්ප විශේෂයට ආහාර සුලභව ඇත. මීට අමතරව කුඩා උරග විශේෂද ආහාරයට ගත් අවස්ථා ඇත. අණ්ඩජතාව මගින් වර්ගයා බෝ කරයි. වරකට බිත්තර 2ක් හෝ 3ක් දමයි. බිත්තර හැඩයෙන් ඉතා දිගැටි වේ. උපතේදී පැටවෙක් 15cm තරම් දිග වන අතර 40cm -50cm දක්වා වර්ධනය වේ. කලබල වූ විට ශරීරය දඟරයක් සේ සකසා හිස ඒ තුල සඟවා ගනී. නිවාස ආශ්රිතව බහුලව හමුවන නිසා මිනිසාගෙන් හා ගෘහාශ්රිත සතුන්ගෙන් පැවැත්මට ඇති ප්රධාන තර්ජනය එල්ල වේ. 2012 IUCN රතු දත්ත වාර්තාවේ මෙම සර්ප විශේෂය තර්ජනයට ලක් නොවූ / Least Concern (LC) කාණ්ඩය යටතේ වර්ගීකරනය කරනු ලබයි. </span></div><div><span style="font-size: x-large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: x-large;"><b><u>ගැට රදනකයා සම්බන්ද විශේෂ කරුණු </u></b></span></div><div><span style="font-size: x-large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: x-large;">1) නිදර්ශක නාමකරණයේදී ඇතිවූ දෝෂයක් නිසා 1924දී විසින් දකුණු ඇමරිකාවට අයත් නව විශේෂයක් ලෙස <i>Cochliophagus isolepis</i> විශේෂය ගැට රදනකයෙක් මගින් විස්තර කර ඇත. එය 2008 වසරේදී නිවැරදි කරන ලදී.</span></div><div><span style="font-size: x-large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: x-large;">2) මෙම විශේෂයේ පළමු නිදර්ශක දකුණු ඉන්දියාවේ Vellore ප්රදේශයෙන් සොයාගත් බව Patrick Russell සටහන් කර ඇත.</span></div><div><span style="font-size: x-large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: x-large;">3) 2003 හා 2005 වරස වලදී ශ්රී ලංකාවේ කුරුණෑගල හා දඹුල්ල ප්රදේශයන්ගෙන් හමුවූවා යැයි සැලකු මී ගැට රදනකයා (<i>Dryocalamus gracilis</i>) නම් විශේෂයේ නිදර්ශක සැබවින්ම ගැටරදනකයාගේ වැරදි ලෙස හඳුනාගත් ඒවා බව පසුව තහවුරු විය.</span></div><div><span style="font-size: x-large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: x-large;">4) ලතින් බසින් nympha යනු මනාලියක් යන අරුතයි. මෙම සර්පයාගේ හරස් පටි පාර්ශවිකව විහිදෙන හෙයින් මානාලියකගේ වේලයක් වැනි හැඩය ඇති නිසා මෙම විශේෂ නාමය ලබා දී ඇත. <i>Dryocalamus</i> ගණයේ සතුන්ට පොදුවේ "Bridal Snakes" ලෙස හඳුන්වනේ බොහෝ විශේෂ වල මෙම හරස්පටි වේලයක් හැඩයට ඇති නිසාය.</span></div><div><span style="font-size: x-large;"><br /></span></div><div><span style="font-size: x-large;">සටහන සංජය කණිෂ්ක </span></div><br />
<table>
<tbody>
<tr>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-GD201rs038M/Wt3IwxYCK4I/AAAAAAAAC0o/2jjANpPbfwgSrQeaxEzyikA7VNNwj8Z2gCLcBGAs/s1600/D.nympha2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://1.bp.blogspot.com/-GD201rs038M/Wt3IwxYCK4I/AAAAAAAAC0o/2jjANpPbfwgSrQeaxEzyikA7VNNwj8Z2gCLcBGAs/s1600/D.nympha2.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-wf1KFgWTJnM/Wt3I-nQ63tI/AAAAAAAAC0s/yBo-bAfKN3QJlYYXuswotGejkxjnFCcxgCLcBGAs/s1600/D.nympha4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-wf1KFgWTJnM/Wt3I-nQ63tI/AAAAAAAAC0s/yBo-bAfKN3QJlYYXuswotGejkxjnFCcxgCLcBGAs/s1600/D.nympha4.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
<td><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-AUJGx2njo5I/Wt3JROcpK3I/AAAAAAAAC04/3AFQDm8fdPQo3wgHNbS5GmXGb6HoZFtGQCLcBGAs/s1600/D.nympha3.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img height="160" src="https://3.bp.blogspot.com/-AUJGx2njo5I/Wt3JROcpK3I/AAAAAAAAC04/3AFQDm8fdPQo3wgHNbS5GmXGb6HoZFtGQCLcBGAs/s1600/D.nympha3.JPG" width="220" /></a></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
Sanjaya Kanishkahttp://www.blogger.com/profile/00339592515242435830noreply@blogger.com0